Vecka 35

Magen i vecka 35 (34+6).

GRAVIDVECKA 35 (34+0 – 34+6)

Såhär känner jag mig just nu: 

Har fått ett tunt sånt streck på hela magen men det syns mest på bild eller i vissa ljus. Naveln har typ försvunnit! 🙂 Har blivit mer anfådd, börjar bli sjukt tungt att böja sig ner och ta på skorna är nästan omöjligt. Men kul grej att försöka hitta nya sätt varje dag, hehe! Petter är så snäll och hjälper mig för det mesta med fot-relaterade saker haha!

Får ofta lite känsloutbrott och gråter men sen går det över. Behöver mycket närhet och kramar, känns som att jag är sjukt needy och vill att Petter ska sitta fast i mig jämt.. haha. Något fler som blivit såhär som gravid? Måste vara sjukt jobbig… haha!

Såhär säger appen om mig och bebisen i vecka 35:

Från 1177.se: “Fostret väger ungefär 2,4 kilogram. Det har blivit knappt 47 centimeter långt och har oftast lagt sig med huvudet nedåt. Det sväljer fostervatten, kissar och tränar därmed matsmältningen. Fostret har lagt på sig mer fett. Huden är tjockare, mindre genomskinlig och slätare. Det ulliga hår som tidigare funnits på kroppen är borta, och huden är täckt av rikligt med skyddande fosterfett. Om barnet skulle födas nu kan det vara så insmort att huden är vit och kletig av allt fett.” “Livmodern har vuxit sig så hög att den når upp under revbensbågen. En del gravida kan få ont över revbenen. Att sträcka på sig kan avlasta. Så här långt in i graviditeten brukar ledbanden och musklerna i korsryggen mjukas upp vilket kan ge ont i ryggen. Barnet trycker på överallt och det kan vara svårt att andas, sitta, stå och sova. Nu står magen som högst, för att snart sjunka ner lite. Då blir det lite lättare att andas igen.”

“En del tycker att det är viktigt att prata om förväntningarna inför förlossningen. Andra vill mer ta det som det kommer. Fundera över hur du vill ha det. Många skriver ner sina önskemål, tankar och behov i ett förlossningsbrev. Det kan handla om speciella förlossningsställningar, eventuella rädslor, olika slags smärtlindring, musik på rummet och liknande.”

Mina kommentarer om Vecka 35:

Katten är hur mysig som helst just nu och ska ligga på min mage konstant typ som på bilden ovanför. Innan var hon mest arg på mig, men nu verkar det som om hon ska “ta hand” om mig istället 🙂

Jag har börjar fundera lite kring förlossningsbrev men vet inte riktigt varför jag inte skriver det.. Är som om jag är i någon slags förnekelse att jag är höggravid. Tror ju än att jag är i vecka 25 typ! Tror det har med alla missfallen att göra, att jag kanske inte riktigt vågar “ta ut allt i förskott”. Samma med BB-väskan, har inte packat den än annat än bebisens kläder och lite småsaker.. Men nu börjar det ju vara dags. Ska försöka ta mig i kragen och göra detta, men något tar emot och jag vet inte varför 🙁 Något fler som känt såhär?

Händer och fötter har börjar svälla upp som klot, alltså vad händer? Syns mer i verkligheten än på bilden.. Går upp i vikt ganska snabbt och samlat p mig massor med vätska och jag känner mig faktiskt lite konstig. Är rädd för havandeskapsförgiftning men dom hittar inget på några prover så gissar att jag bara hade oturen att bli svullen då. Men får väl offra lite 🙂 Tur det inte är allt för länge kvar! Mitt liv just nu består av att massera bort vätskan och ligga såhär i sängen:

Satte upp sänghimmeln till barnsängen i veckan! Blev såå fint! Även om han inte kommer sova här inne direkt utan med oss, så var det så himla kul att få ställa i ordning lite. Blev lite verkligare så! ♥

 

Läs om alla veckor i kategorin GRAVID VECKA FÖR VECKA >>

Läs min hemliga graviddagbok för vecka 3- 16 här >>

KOMMENTERA

Gravidlista

Vilken vecka är du i nu?
Går in i vecka 31 idag (30+0). (bilden ovan är från vecka 30)

När fick du reda på att du var gravid?
Den 5 april 2018. Ungefär 10 månader efter vårt första plus (8 månader efter första missfallet).positivt graviditetstest

Blev det en chock?
Både ja och nej. Jag visste ju att chansen kunde finnas där, men trodde absolut inte att jag skulle plussa så tidigt i cykeln. Stod till och med och ifrågasatte min idioti att ens testa så tidigt, haha! Efter tre missfall på drygt ett halvår var jag också rätt reserverad och rädd för det där plusset och allt vad det kanske kunde innebära. Jag vågade inte direkt hoppas på ett plus även om jag i smyg alltid hoppades. Ingen av graviditeterna var väl direkt planerade, speciellt inte den första som var en stor överraskning för oss båda och kom lixom dagen efter Petters stora 30-årsfest. Men efter första så kände vi bara att händer det igen, så händer det och då kör vi, men vi försökte lixom inte medvetet pricka in ägglossningar eller liknande utan levde på som vanligt och det enda jag hade var min mens-app för att se så att kroppen verkade fungera efter alla missfall. Har ju senare i graviditeten blivit flyttad med bf-datum, och nu i efterhand stämmer ju då det tidiga plusset mycket bättre.

Hur gamla är du och din partner?
Jag är född -89 och Petter -87, alltså 29 och 31 år gamla (men vid tidpunkten för plusset var vi 28 och 30).

Hur fick du beskedet att du var gravid?
Jag hade mått lite tjyvens hela veckan, kände mig lixom lite matt, trött och lite krasslig nästan. Men tänkte väl inte så mycket mer på det. Började en dag blöda massor i tandköttet och vaknade ofta lite svettig på natten, vilket jag nästan BARA gör när jag är gravid (har ju varit det flera gånger nu så man har lärt sig symptom). Så tänkte att kanske, kanske? Kan det vara så? Men det var ganska mycket som hände med vårt husbygge osv. så jag tänkte inte mer på det. Sedan en dag så skulle jag möblera om i vardagsrummet, och kände bara en stark känsla av att jag inte borde hålla på och bära och dra så tungt, blev så sjukt anfådd direkt och det lixom var bara något som sa att jag skulle ta det lite lugnt med kroppen.

Tror det var kvällen efter det som jag tog ett jättetidigt test som visade “Gravid 1-2 veckor” (Clearblue digital), dvs. 1-2 veckor sedan befruktning men i “gravidmått” så var jag då max i vecka 3-4. Blev såklart rädd när det var så tidigt, vad som helst kunde ju hända, så vi bestämde att blir mensen sen och jag fortfarande är gravid då, då tar vi till oss detta (tidigare då det blivit missfall har jag börjat småblöda lite vid mens). Men den här gången kom inget alls och mensen har hållit sig borta sedan dess 😉 Testade ganska snabbt igen och då hade testet ökat till 2-3 veckor och sedan 3+ på bara en vecka, så vi började redan då misstänka att vi kanske tagit fel på datum eller att det var två bebisar. En rolig detalj är att just det första testet jag testade med, hade jag sparat sen tidigare då jag fick ett missfall, och sa då “Det här testet ska jag använda när jag ÄR gravid nästa gång, och jag ska fasen ha en bebis här innan julafton” (Beräknad födsel är nu 6/12). 😆

Hur reagerade du när gravtestet var positivt?
Stirrade på stickan och satt mig på golvet och varvare skratt med gråt. Blev ganska chockad eftersom jag trodde ganska säkert att det skulle vara negativt (var ju en vecka innan mensen skulle komma enligt mens-appen så trodde bara att det var jag som var knäpp och inte kunde hålla mig från att testa).

Hur berättade du för din partner att du var gravid?
Sprang från badrummet och tog på mig min t-shirt som det står PREGGERS på, som jag köpte graviditeten innan, och höll testet bakom ryggen och log som ett stort fån. Petter, som låg i soffan och såg tv, fattade först ingenting för jag såg förmodligen helt crazy ut. Men sen då han förstod blev han hur glad som helst och så kramades vi massor. Men vi var båda sjukt rädda i början, och ingen av oss ville nog riktigt ta in det helt 100% förrän vi kunde känna oss säker på att denna krabat skulle stanna hos oss.

Var det planerat?
Ja och nej, vi hade ju sagt att blir det så blir det,  och vi visste ju att jag inte åt p-piller osv. så möjligheten fanns alltid. Men vi har aldrig sagt typ “kom nu gör vi en bebis” eller “jag har ägglossning NU kom hem” etc, utan det har fått vara som vanligt för att inte skapa stress hos någon av oss, och så har tiden fått utvisa när det ska ske. Med det sagt tycker jag inte det är något fel i att andra planerar, men just i vårt fall så insåg vi att saker ändå aldrig blir som planerat, och därför var det ingen idé att ens försöka göra det i just detta fall.

Vem i er närhet fick veta nyheten först?
Min storasyster 🙂

Hur gick ni ut med det officiellt?
Vi hade ju sagt det till ganska många i familj och vänner eftersom veckorna gick. Vi väntade lite längre denna gång med att berätta, vilket kändes bättre efter alla missfall. Vi la sedan ut nyheten på instagram och facebook i vecka 17, med en bild på mig och magen från sidan.

cristelgabriella gravid

Känner du dig redo att bli mamma?
Väldigt svårt att svara på. Känner mig redo, men ibland känner jag mig som en barnrumpa som knappt kan ta hand om mig själv. Hur ska jag då kunna ta hand om ett barn?? Men jag tror att det är just därför det tar nio månader. Då har man chansen att landa i sin nya roll och bearbeta allt. Har tänkt på det till och från och faktiskt, så har missfallen gett mig mod att tro på mig själv som mamma. Känner mig lixom mer redo nu, är första gången vi plussade, för nu har det sjunkit in och vi båda längtar nåt enormt istället för att vara nervösa. Känns ju som jag varit konstant gravid i 1,5 år snart, haha!

Hur känns det att ha en bebis i magen?
Känns otroligt spännande och samtidigt ibland lite läskigt och överväldigande. Jag har nog inte riktigt fattat att det är en bebis där inne helt och hållet, eller det kommer mer och mer. Jag känner mig lixom lite mer skör eftersom jag instinktivt vill skydda honom där inne. Ibland när jag lixom zoonar ut lite så kan det bli jätteläskigt att han sparkar, för då känns det som en alien eller en stor orm som ålar runt och man får ett wake up call typ “Shit något lever där inne!!!!”, haha!  😛 Men för det mesta känns det bara underbart och kärleksfullt. Känns som jag redan älskar bebisen så mycket. Har aldrig tidigare känt en sådan kärlek och längtan efter någon jag aldrig träffat. Längtar så mycket samtidigt som det kan vara riktigt läskigt med, allt är ju helt nytt för mig nu.

Hur länge ska du vara föräldraledig?
Vet inte riktigt än, men eftersom jag pluggar på distans och Petters familj har eget företag så lär det i alla fall bli mest jag som är hemma med lillbubbas.

Vilken vecka syntes magen i?
Jag tyckte ju själv att den syntes typ direkt. Men har ju insett att den inte var så stor som jag trodde då! Men på bilden här ovanför i vecka 17 tycker jag ändå den syns, det var även då andra började lägga märke till den. De som visste om graviditeten såg den dock redan efter några veckor in känns det som, men de flesta av mina vänner tog det dock på att brösten blivit större, haha! Bilderna nedanför är från mellan vecka 9-14, och jag tycker nog den började synas som då. Köpte till och med ett par gravidjeans i vecka 11 för jag inte fick på mig mina vanliga:

Spydde du mycket?
Har bara spytt två gånger sedan april, så verkligen inte. Men däremot mådde jag sjukt illa ända tills typ vecka 16. Ville seriöst inget hellre än att spy, men det gick inte utan var bara ett outhärdligt illamående, speciellt om jag stod upp länge eller åkte bil. Kunde nästan inte äta någonting. Det var helt olidligt och förlamande ibland, kunde knappt resa mig ur sängen vissa dagar och Petter fick komma med smoothie, kex och mackor till sängen. Det var seriöst helt fruktansvärt, men samtidigt en tröst att känna så mycket då jag var så extremt orolig för ett fjärde missfall. Idag är jag tacksam att jag fick så tydliga symptom att jag ändå kunde hålla mig lite lugn (även om det inte behöver betyda något att ha mer eller mindre symptom). Jag har mått väldigt illa alla gånger jag varit gravid, men efterhand har jag fått höra att man kan må extra illa av såna vitamintabletter – så kanske blev det värre av det.

Har du fått bristningar?
Inte som jag märkt ännu, men vi får väl se då magen börjar bli riktigt stor nu och det ändå troligtvis är 9 veckor kvar av graviditeten. Jag har smörjt lite då och då med mandelolja från apoteket, men inte varje dag. Smörjer ibland med babyolja när jag duschar med – tycker det blir så kladdigt annars, haha 🙂

Trodde du att det var en pojke eller flicka?
Just den här graviditeten hade jag ingen som helst aning. Innan har jag känt på mig att det ska vara det ena eller det andra. Jag har alltid tänkt på mitt barn som en flicka, men har ändå haft en liten svag känsla att jag skulle få en pojke. När vi fick reda på att vi väntar en pojke så blev jag inte jätteförvånad, men det blev helt klart en konstig känsla när jag alltid trott att det ska vara en tjej. Det blev lixom lite hack i hjärnan, bara Oj, men vilka killnamn har jag? Hur ska det gå jag vet inget om killar? osvosv. Men nu känns det helt självklart och jag vill VERKLIGEN poängtera att det aldrig någonsin har spelat någon roll för oss, utan huvudsaken efter våra missfall är att vi får ett barn och att allt ska gå bra ♥

Hur mycket har du gått upp i vikt?
Nu i vecka 31 har jag enligt min barnmorska gått upp 7 kilo, från 60 till 67. Men skulle säga 8-9 kilo totalt, då hon vägde in mig först i vecka 8-9 och jag i vanliga fall (då jag inte är gravid) brukar väga kring 58 kilo.

Hur vill du att din förlossning ska se ut?
Förhoppningsvis en barnmorska som känns trygg och som jag litar på, att vi förstår varandra och är på samma plan. Det värsta skulle vara om jag kände mig otrygg eller åsidosatt. Jag hoppas naturligtvis att det ska vara så komplikationsfritt som möjligt och att den inte blir allt för långdragen. Jag vet inte riktigt hur jag känner kring bedövning och epidural, jag är ju lite crazy och tänker mig att jag vill känna allt man kan känna och vara närvarande. Lustgas kommer jag definitivt vilja ha, men får vi se med resterande alternativ beroende på hur ont det gör den dagen jag ska föda.

KOMMENTERA

Vecka 26

Magen i vecka 26.

GRAVIDVECKA 26 (25+0 – 25+6)

Såhär känner jag mig just nu: 

Förkyld, fyfarao. Eller vetitusan, men sjuk känner jag mig i alla fall. Känns som om det är på gång en dunderförkylning med bihåleont som utgång, hehe, ni vet den här förkänslan då det bara ilar i huvudet och näsan… :/ Har börjat göra ont i tänderna på höger sida så kanske är det nåt med bihålorna igen… eller bara nästäppa. Men känner mig sjuk. Har ju lyckats hålla mig frisk sedan i julas så är väl om inte annat dags snart. Är också väldigt trött, kissnödig och sover dåligt som alltid.

Bebisen sparkar på som en galning och tycker det börjar trycka uppåt väldigt mycket, blir seriöst mätt på en tugga ibland. Knaprar fortfarande äpplen så måste ju vara en äppel-gillande liten kille där inne hihi! 🙂 I helgen har vi firat min syster som fyller 35 år, stort! Är så glad att jag orkade vara med för jag känner mig ändå sjukt trött och krasslig. Gissar att det kommer bryta ut när som helst. Vi var också på IKEA och beställde våra nya garderober, men har börjat känna av höfterna ganska så rejält tyvärr så blev ingen mer shopping.

Såhär säger appen om mig och bebisen i vecka 26:

Från 1177.se: “Nu utvecklar fostret sina lungor och tränar på att andas genom att dra in och ut fostervatten i lungorna. Fostret kan öppna och stänga sina ögon. Längden är cirka 35 centimeter och vikten är 800 till 900 gram. Fostret kan höra ljud som kurrande mage, röster och nysningar.”

“En del gravida drabbas av åderbråck under graviditeten. Åderbråck är utvidgade ådror på benen, i underlivet eller i ändtarmen. Åderbråck i underlivet brukar göra blygdläpparna svullna. Det kan kännas som ett tryck över underlivet och ibland kan blodådrorna synas. Det är graviditetshormoner som gör att vävnaden i ådrorna blir slappare. Att vila kan lindra besvären. Åderbråck i underlivet påverkar inte förlossningen. Mot åderbråck i ändtarmen, hemorrojder, finns det lindrande medel att köpa på apoteket. Oftast brukar besvären minska eller försvinna efter förlossningen. Stödstrumpor kan lindra och förebygga åderbråck i benen. Ibland kan det ta några månader efter förlossningen innan besvären försvinner. Vätska i kroppen kan ge ett tryck på nerver och senor. Händerna kan domna av och göra ont, framför allt på natten. Det kallas karpaltunnelsyndrom. Smärtan och domningarna kan bli bättre med hjälp av handledsskydd. Hela kroppen påverkas av graviditeten. Det är bra att träna och röra på sig. Men undvik hård träning och tyngre sporter.”

Övriga kommentarer om Vecka 26:

Fick massor med sammandragningar i slutet på veckan som kom med ganska kort mellanrum, och i och med att vi ska utomlands snart så tyckte min barnmorska att jag skulle kolla upp dem. Jag fick åka in på Sunderby sjukhus för att göra CTG-kurva, kolla bebisens hjärtljud, ultraljud, osv. Allt såg bra ut med CTG och han sparkade så mycket att dom här grejerna som mäter med på magen bara gled omkring.. haha. Fick ligga där i ca. 25 minuter. Sedan kollades även livmodertappen och den var ganska lång, 3,9 cm, men blev ganska mycket kortare under en sammandragning så läkaren ville att jag skulle komma tillbaka efter vår resa för att se om det var samma då. Detta pga att jag tidigare gjort en konisering (tagit bort cellförändringar) och för att jag var orolig i och med missfallen. Men inget problem att flyga i alla fall tyckte han!

Var helt otroligt att få se lillkillen på ultraljud i vecka 26. Jag såg allt så tydligt! Såå synd att Petter inte kunde följa med, fick ju panik då de flyttade tiden från Piteå till Sunderbyn med typ en timmes varsel så fick ringa min (på skämt) Petter-stand-in (en av Petters bästa vänner som var ledig) som skjutsade dit mig, haha! är ju ändå åtta mil.. Så vi var evigt tacksamma. men jag fick i alla fall en ultraljudsbild och en liten filmsnutt på mobilen så Petter kunde kika när jag kom hem:

Lill-bubbas i vecka 25+4.

Har som tur är inte fått något åderbråck eller hemorrojder osv som det skrivs om på 1177. Kanske får jag skratta mig lycklig? Eller så kommer det sen, hehe.. I varje fall har har däremot upplevt det som beskrivs med att händer och armar domnar, det är något jag aldrig hört om förut men faktiskt ganska läskigt. Tror också att fötterna svullnar något mot kvällen, men kan ha alla skor än och det syns inte märkvärt – däremot får jag lätt skavsår vilket brukar indikera på att fötterna är svullna (får det alltid utomlands när det är varmt och fötterna sväller mot eftermiddagen). Vi har ju dock haft världens varmaste väder så det kan ju va därför med.. haha.

Avslutar med kanske världens fulaste bild av mig, haha, alla vinklar är nog dem värsta någonsin. Men det är från ultraljudet och Petters stand-in fick tvärfota mig! Haha 🙂 

 

Läs om alla veckor i kategorin GRAVID VECKA FÖR VECKA >>

Läs min hemliga graviddagbok för vecka 3- 16 här >>

KOMMENTERA

Dagens preggomage

Hur sjukt är det inte att vi gick in i vecka 26 igår? Bilden visar alltså vecka 25+1 och tog den alldeles nyss. Snart ska vi packa in oss i bilen och åka till Umeå för att fira min systers födelsedag! Ska bli så mysigt 🙂 Börjar kännas lugnare och lugnare eftersom jag vet att chansen för överlevnad utanför magen hos bebisen ökar markant för varje dag som går just nu, ifall han skulle välja att komma tidigt.

Jag har däremot blivit jätteförkyld, har vart sängliggandes och velat fram och tillbaks om vi ska åka till Umeå hela veckan, men det kändes ändå okej att åka imorse då det känns mycket bättre nu! Men ska inte sticka under stolen med att jag varit sjukt orolig vissa dagar… Man hör om endel som får missfall av förkylningar typ. Det kan väl inte stämma, eller? Kanske i extremt tidig graviditet, men känns konstigt i andra och tredje trimestern? Någon som vet?

Tänker i alla fall att jag ska försöka bli frisk så snabbt som möjligt och då är det nog bättre med ett par alvedon per dag, än att ligga med feber länge, tex. Men är fasen obehagligt att proppa i sig smärtstillande. Tycker man hör om var och varannan som är sjuka under graviditeten, så vill tro att det inte är någon fara alls. Lill-mini sparkar då på så han verkar pigg och glad! Däremot har jag känt av endel sammandragningar så försöker bara ta det extremt lugnt och inte trigga igång dem i onödan. Håll tummen för mig att det snart går över!!!! 

KOMMENTERA

Vecka 24

GRAVIDVECKA 24 (23+0 – 23+6)

Såhär känner jag mig just nu: 

Känner mig verkligen PREGGERS! Nu sparkar h*n typ exakt varje sekund varje dag. Så mysigt, men också lite jobbigt ibland då det skulle vara skönt att bara få en paus och andas ut, haha. Glömmer däremot bort det vissa stunder när jag är upptagen med något som tar min fulla uppmärksamhet, men märker att det oftast är bebisen jag sitter och tänker på typ konstant. Jag är lixom uppslukad i tankar över hur allt ska bli, hur saker är nu och hur det kommer kännas. Och hur det känns när h*n sparkar, hur det känns när det inte sparkar och var i magen är h*n? Samtidigt som jag skulle vilja kunna koppla bort det ibland, vill jag heller inte missa en enda spark och skriker till allt och alla att dom ska komma och känna, haha… Lite skumt men det här är ju världens största grej för mig! 😀 Jag är säkert superjobbig, haha!

Har sjukt mycket halsbränna, eller ja.. Sura uppstötningar är det nog. En del säger till mig att det är samma sak? Jag har ingen aning, så säger att det är surt i halsen bara.. haha! Nu känns det också lite lugnare i själen – äntligen, äntligen magiska vecka 24! Den här veckan har verkligen vart som ett magiskt mål för mig! Äntligen känns det tryggt att veta att barnet kan överleva utanför magen. Inget är ju en garanti, men det finns i alla fal en chans. Har bestämt mig för att nu ska jag försöka att inte vara lika orolig. Ska jag försöka njuta av graviditeten och våga vara glad istället för rädd. Lättare sagt än gjort, men let’s try!

I övrigt har brösten börjat spänna PÅ NYTT, och det kan typ läka lite diverse ur dom ibland. Blä. Inte mycket, men typ när jag vaknar på morgonen till exempel. Kommer seriöst aldrig vänja mig vid det, i alla fall inte nu innan bebisen kommit. Känns bara jobbigt om jag ska va ärlig.. Och genant. Känner mig generad av att ens skriva ut det. Fattar inte varför egentligen… Är ju bara sjukt naturligt och det betyder att jag har mat att ge till mitt barn. Någon fler som fått så innan barnet kommit? Det är ju lixom inte mycket.. en droppe kanske. Men det känns jobbigt ändå.. Var verkligen inte beredd på det och det gör verkligen inte så att jag känner mig speciellt hottie-hot om man säger så. Men barnmorskan säger att det är hur bra som helst, och Petter peppar mig och säger att jag ska se det som nåt positivt – det betyder ju faktiskt att allt fungerar och fortgår. Så får väl försöka göra det! Bästa Petter ♥

Magen i vecka 23+5.

Såhär säger appen om mig och bebisen i vecka 24:

Från gravid.se: I graviditetsvecka 24 besväras du fortfarande troligtvis av sammandragningar, halsbränna och förstoppning. En ökad svullnad i ben och fötter på grund av att man samlar på sig mer vatten under graviditeten kan också kännas av. På nätterna kanske du har börjat drömma livligare drömmar. Drömmarna förklaras som ett verktyg som hjärnan använder för att behandla både medvetna och omedvetna känslor och tankar. Kanske behöver du också gå och kissa oftare igen eftersom livmodern trycker allt mer på urinblåsan.

För ditt barn som väger kring 600 gram och mäter hela 30 centimeter, börjar det bli lite trångt inuti magen men det kan fortfarande röra sig relativt fritt. Huden är inte längre lika genomskinlig och tunn utan har blivit tjockare. Barnet kan suga på tummen och övar genom det inför amningen efter födseln. Om barnet skulle födas när du är gravid i vecka 24 så skulle det klara av att andas luft på egen hand tack vare att de små kapillärerna (blodkärlen) i lungorna är inne i slutskedet av sin fullständiga utveckling.

Mina kommentarer om Vecka 24:

Köpte hängselbyxor för gravida på H&M’s rea. Tycker det är så fint med gravidmage och sådana byxor, men har aldrig såna annars. Blev såå glad att det fanns! Och för 120 kr! 😀 Har kollat efter dem förut men då fanns de inte i min storlek, så någon måste trollar fram dem till mig. Yay! Ni får ursäkta en stökig hall i bakgrunden 🙂

Har börjat känna ganska tydliga sammandragningar, men egentligen har de varit där ända sedan vecka tjugo ungefär. Har bara inte riktigt förstått att det är just sammandragningar jag känt, men förstår det nu. Fick en hos min barnmorska också som kunde bekräfta, och hon sa att jag verkade ha en lite lättretlig livmoder i och med att jag fick den bara av att lägga mig ner. Drömmer mycket och ganska verklighetstroget, vilket är jobbigt då jag ibland drömt att Petter lämnar mig eller att någon nära dör. Tycker sånt är så obehagligt, men försöker skaka av mig dem. I övrigt är det mer konstiga och livliga drömmar.

Får mer och mer kramp i benen, och vill ibland bara halvdö på natten. Vaknar ibland med senadrag/kramp på seriöst både fram- och baksida ben samt fötterna. Alltså vad gör man? Kan ju inte stretcha åt motsatt håll fr då förvärras det ju på andra sidan.. haha. Måste typ skrika ibland av smärta och hoppa upp på ett ben och stå där med all tyngd på benet tills det går över. Det är värre i höfterna med, ibland kan jag inte ens stödja. Känns inte jättebra om man säger så.. kommer speciellt om jag ansträngt mig det minsta lilla eller gått/stått länge. det enda som hjälper lite är att spänna skinkorna så att jag ser typ skitnödig ut när jag går, hur kul? Haha. Men vad gör en inte för att ta sig framåt när det låst sig? 🙂 Känns som jag måste panik kissa lite mer nu, haha, är på toa lika ofta men nu kommer kissnödigheten som en blixt från ovan och jag måste ha en toalett NU.

Håret lockar sig ännu mer, haha, seriöst här har jag bara tvättat håret och sedan inte gjort något mer. Det blir superlockigt i underhåret, som på bilden, med bara på en sida. Andra sidan är det typ spikrakt… haha!

 

Läs om alla veckor i kategorin GRAVID VECKA FÖR VECKA >>

Läs min hemliga graviddagbok för vecka 3- 16 här >>

KOMMENTERA

Vecka 17

GRAVIDVECKA 17 (16+0 – 16+6)

Jag har just skrivit ut både här och på andra sociala medier att jag är gravid, och tänkte börja skriva ett inlägg per vecka om vad som händer i graviditeten och hur jag mår, en slags Gravid vecka för vecka. Jag börjar med vecka 17 eftersom allt mellan vecka 3-16 finns i kategorin Hemlig graviddagbok. Då känns det naturligt att starta veckovis med denna vecka!

Dessa inlägg är mest för min egen skull då det känns kul att ha kvar tankar, känslor och erfarenheter någonstans. Men jag hoppas givetvis också att ni tycker det är kul att läsa och följa med! 🙂

Såhär känner jag mig just nu: 

Väldigt trött mitt på dagen. Har noll tålamod och väldans kort stubin! Blir snabbt arg, less och irriterad och tyvärr får Petter ofta ta smällen, haha, tur han vet varför ♥ Humöret svänger dock väldans snabbt, kan lika gärna vara superkärleksfull sekunden efter. Känner mig lite lätt psycho… haha! 🙂

Har fått något mer aptit men har tyvärr väldigt ont i rygg och höfter. Kan knappt gå längre sträckor utan att få jätteont. Vart hos sjukgymnasten och fått lite övningar som jag ska göra med och utan ett elastiskt träningsband, så får vi se om det hjälper. Han trodde inte riktigt att det var foglossning utan mer att jag svankar med ryggen, men jag tror att det är både och, haha.. vi får väl se.

Såhär säger appen om mig och bebisen i vecka 17:

 

Mina kommentarer om Vecka 17:

27 JUNI: Kan inte förstå att bebisen ändå är så stor som 16 cm! Har aldrig fattat hur snabbt det går i dessa veckor. Så himla sött att alla fingrar och tår är på plats och att allt säkert är i det minsta lilla miniatyr, och så spännande att känna små, små sprattel inne i magen. Visste förut inte riktigt om det var bebisen jag kände, men idag kände jag det jättetydligt! ♥ Till och med Petter tyckte att han kände något just när jag också kände det, men känns ju riktigt tidigt för det. Första “riktiga” sparken! ♥

Jag själv mår ändå hyfsat bra förutom att höfterna gör ont typ hela tiden, men däremot fick jag världens huvudvärk – ungefär som migrän. Och sedan tokspydde jag. Fick en tid hos barnmorskan som trodde att det kunde vara gravidmigrän. Jag har ju mått illa hela graviditeten i princip men aldrig spytt, jag kan typ inte kräkas… på riktigt, haha. Så det var så sjukt konstigt! Men har inte fått så sedan dess, har däremot vart sjukt hängig och haft tryckande huvudvärk hela dagen. Inget verkar hjälpa, så jag hoppas att det går att sova bort. Fick lyssna på hjärtat igen när jag var hos barnmorskan, det slog 150 slag per minut och hon gissade på att det var en tjej som gömmer sig där inne. Vi vet ju om hon hennes gissning är rätt eller fel, men kan/vill inte säga än utan det kommer i ett eget inägg framöver, hihi! Håll tillgodo ♥

3 JULI: Fyndade ett par ljusrosa gravidchinos med mudd igår för 10 kronor på H&M. Nöjd tjej! 😀 Måste ha det nu, tycker det trycker överallt på magen annars vilket känns sjukt obehagligt. Vaderna och fötterna verkar svälla lite, får skavsår jättelätt.. syns inte men känns! 🙁 Tycker att håret har börjat

Magen i vecka 17.

 

Läs om alla veckor i kategorin GRAVID VECKA FÖR VECKA >>

Läs min hemliga graviddagbok för vecka 3- 16 här >>

 

 

 

KOMMENTERA