Vecka 27

GRAVIDVECKA 27 (26+0 – 26+6)

Såhär känner jag mig just nu: 

Känner mig megaförkyld och hemsk… Bilden ovan är från någon dag innan vi åkte utomlands, men vi är i Kroatien nu! Den 1 september åkte vi. Jag preppade med en pencillin-kur (jag hade ju bihåleinflammation såklart – som alltid), nässpray, kortisonspray, rinexin och tryckavlastande öronproppar på flyget. Var livrädd för alla mediciner men det skulle vara lugnt för barnet enligt läkaren.

Men känns skönt att ha ledigt och vara framme i Kroatien, här kommer vi vara tills den 11:e då vi flyger hem igen. Vädret är underbart och det är lixom ingen skillnad på att vara förkyld och gravid här eller hemma. Vi bor i en lägenhet i Dubrovnik som Petters föräldrar hyr (de är också här) och sista veckan kommer vi ha den för oss själva. Nära till stranden vilket är skönt så kan jag faktiskt gå dit, men annars går det jättebra bussar rakt utanför dörren. Jag känner mig mest trött och måste vila mycket. Har börjat bli rätt tungt med magen, speciellt tungt att gå längre sträckor. Höfterna vill inte riktigt hänga med vilket är sjukt frustrerande när jag vill gå och utforska Dubrovnik som en icke-gravid människa. Är glad att vi åkte nu och inte senare, hade nog aldrig gått.. Men optimalt hade nog varit kanske i vecka 23-24 om man tänker fysiskt.

Såhär säger appen om mig och bebisen i vecka 27:

Från 1177.se: “Livmodern har vuxit och dess översta del finns nu mellan naveln och revbensbågen. Fostret väger knappt ett kilo, och kan vara omkring 37 centimeter långt. Vissa barn kommer att födas med mycket och långt hår, medan andra inte har något hår alls när de föds. Det finns ännu gott om plats för fostret att röra sig på. Många foster är mer vakna på kvällen, då kan det sparka mer i magen. När fostret rör sig tränar det upp sin fysik för att bli starkare i kroppen. Många barn skulle överleva nu om de skulle födas för tidigt. Tarmarna har mognat och skulle klara av att ta emot modersmjölk. Men fortfarande är barnet skört och skulle behöva mycket vård för att kunna överleva utanför livmodern. Varje vecka, och även dagar, gör stor skillnad för barnets mognad. Lungorna har utvecklats mycket, men lungblåsorna behöver ännu mer tid för att utvecklas fullt ut.”

“En del gravida kan få bristningar, så kallade strior, på mage och lår. Det är också vanligt att huden på magen kliar. Det är hormonerna som påverkar huden. Klåda kan också bero på vätskebrist. Ibland kan klåda orsakas av förhöjda levervärden. Då kliar det ofta på handflator och fotsulor. Om du får klåda är det viktigt att berätta om det för barnmorskan så att hen får utreda och eventuellt sätta in behandling. Nu kanske du känner en liten fot som trycker mot magen. Ibland tar fostret spjärn och prövar sina krafter. Du kan känna hur det trycker emot när du försiktigt trycker tillbaka. Graviditeten blir ofta mer verklig när magen växer och det går att känna fosterrörelserna utanpå. Tiden för den beräknade förlossningen är inte så långt bort. Många kan känna att de har fullt upp nu. Kanske har föräldragrupperna börjat. Intervallen mellan besöken till barnmorskan blir också tätare snart. Det kan kännas som om du behöver planera och ordna med praktiska saker inför förlossningen och föräldraskapet. Skriv gärna ner tankar eller frågor du har och ta med för att diskutera med barnmorskan vid nästa besök.”

Mina kommentarer om Vecka 27:

Vet inte riktigt vad som stämmer med längd på bebisen, alla sidor har olika mått.. haha. Men gissar att det betyder att alla bebisar är olika långa och att inget är speciellt mer normalt än något annat. Är så sjukt dock att lilleman nu är nästan 40 cm lång!!!! Kan inte förstå det. För mig är han typ 10 cm än och väger ett gram, haha… Han sparkar väldigt mycket och ibland rör sig hela magen som en stor våg, rätt häftigt att känna så tydligt! Han gillar också att ligga till höger hela tiden, magen är alldeles mjuk och tom till vänster och till höger står den rakt ut och är stenhård, haha. Känns också väldigt skönt att veta att han kan överleva med bra odds nu, har vart ett stort orosmoment men nu känns det som jag kan slappna av mer. Han var ändå väldigt lugn under flygresan, fick nästan buffa på han lite för att se så att allt var bra. Var lite skraj innan, men allt gick bara fint förutom att jag blev döv i öronen av landningen i flera dagar efter (pga bihålorna). Men jag börjar bli van…

Är också livrädd för lite blåmärken som jag fick efter flygningen, typ att det ska vara en blodpropp eller något. men de gick bort på två dar så vet inte om det kanske var på grund av att min stödstrumpa åkte upp och tryckte i knävecken vilket dom inte ska då de sitter för hårt där.

Har inte fått några bristningar än, heller ingen gravidklåda som det skrivs om. Hade däremot klåda på benen och magen tidigare i graviditeten, typ innan vecka 12, men det slutade och har mer haft pirr i benen/fötterna men ingen jobbig klåda vilket är skönt. Har hört endel som får det och det verkar inte alls kul… :/ Hade lite kli i händerna eller kan få att det kliar hastigt under foten nån gång men inte mer än så.

Magen känns SÅ full hela tiden!!! Som att den ska sprängas.. Jag orkar knappt äta något. Känner mig konstant mätt och som att maten ät precis nedanför strupen. Ännu värre blir det om han lixom spjärnar ut sig eller att jag får en sammandragning (svårt att avgöra skillnaden). Får nästan panik av den här känslan… lite panikångest nästan. Petter får lägga sig bakom mig och andas och stryka mig på mage och axlar för jag vill nästan hyperventilera av obehag. Får också ofta sura uppstötningar av mat och känns som att det enda jag vill ha är vatten och friska saker. Väldigt obehagligt.. men försöker stå ut och njuta av solen istället! Tur att denna resa är till för att ta det lugnt och inget annat 😀 Bjuder på lite bilder från gravidvecka 27 i Kroatien:

Enligt Petter var det klart att lill-bubbas skulle sitta på Iron throne också (finns nämligen inget större GoT fan än han).

 

Läs om alla veckor i kategorin GRAVID VECKA FÖR VECKA >>

Läs min hemliga graviddagbok för vecka 3- 16 här >>

KOMMENTERA

Vecka 26

Magen i vecka 26.

GRAVIDVECKA 26 (25+0 – 25+6)

Såhär känner jag mig just nu: 

Förkyld, fyfarao. Eller vetitusan, men sjuk känner jag mig i alla fall. Känns som om det är på gång en dunderförkylning med bihåleont som utgång, hehe, ni vet den här förkänslan då det bara ilar i huvudet och näsan… :/ Har börjat göra ont i tänderna på höger sida så kanske är det nåt med bihålorna igen… eller bara nästäppa. Men känner mig sjuk. Har ju lyckats hålla mig frisk sedan i julas så är väl om inte annat dags snart. Är också väldigt trött, kissnödig och sover dåligt som alltid.

Bebisen sparkar på som en galning och tycker det börjar trycka uppåt väldigt mycket, blir seriöst mätt på en tugga ibland. Knaprar fortfarande äpplen så måste ju vara en äppel-gillande liten kille där inne hihi! 🙂 I helgen har vi firat min syster som fyller 35 år, stort! Är så glad att jag orkade vara med för jag känner mig ändå sjukt trött och krasslig. Gissar att det kommer bryta ut när som helst. Vi var också på IKEA och beställde våra nya garderober, men har börjat känna av höfterna ganska så rejält tyvärr så blev ingen mer shopping.

Såhär säger appen om mig och bebisen i vecka 26:

Från 1177.se: “Nu utvecklar fostret sina lungor och tränar på att andas genom att dra in och ut fostervatten i lungorna. Fostret kan öppna och stänga sina ögon. Längden är cirka 35 centimeter och vikten är 800 till 900 gram. Fostret kan höra ljud som kurrande mage, röster och nysningar.”

“En del gravida drabbas av åderbråck under graviditeten. Åderbråck är utvidgade ådror på benen, i underlivet eller i ändtarmen. Åderbråck i underlivet brukar göra blygdläpparna svullna. Det kan kännas som ett tryck över underlivet och ibland kan blodådrorna synas. Det är graviditetshormoner som gör att vävnaden i ådrorna blir slappare. Att vila kan lindra besvären. Åderbråck i underlivet påverkar inte förlossningen. Mot åderbråck i ändtarmen, hemorrojder, finns det lindrande medel att köpa på apoteket. Oftast brukar besvären minska eller försvinna efter förlossningen. Stödstrumpor kan lindra och förebygga åderbråck i benen. Ibland kan det ta några månader efter förlossningen innan besvären försvinner. Vätska i kroppen kan ge ett tryck på nerver och senor. Händerna kan domna av och göra ont, framför allt på natten. Det kallas karpaltunnelsyndrom. Smärtan och domningarna kan bli bättre med hjälp av handledsskydd. Hela kroppen påverkas av graviditeten. Det är bra att träna och röra på sig. Men undvik hård träning och tyngre sporter.”

Övriga kommentarer om Vecka 26:

Fick massor med sammandragningar i slutet på veckan som kom med ganska kort mellanrum, och i och med att vi ska utomlands snart så tyckte min barnmorska att jag skulle kolla upp dem. Jag fick åka in på Sunderby sjukhus för att göra CTG-kurva, kolla bebisens hjärtljud, ultraljud, osv. Allt såg bra ut med CTG och han sparkade så mycket att dom här grejerna som mäter med på magen bara gled omkring.. haha. Fick ligga där i ca. 25 minuter. Sedan kollades även livmodertappen och den var ganska lång, 3,9 cm, men blev ganska mycket kortare under en sammandragning så läkaren ville att jag skulle komma tillbaka efter vår resa för att se om det var samma då. Detta pga att jag tidigare gjort en konisering (tagit bort cellförändringar) och för att jag var orolig i och med missfallen. Men inget problem att flyga i alla fall tyckte han!

Var helt otroligt att få se lillkillen på ultraljud i vecka 26. Jag såg allt så tydligt! Såå synd att Petter inte kunde följa med, fick ju panik då de flyttade tiden från Piteå till Sunderbyn med typ en timmes varsel så fick ringa min (på skämt) Petter-stand-in (en av Petters bästa vänner som var ledig) som skjutsade dit mig, haha! är ju ändå åtta mil.. Så vi var evigt tacksamma. men jag fick i alla fall en ultraljudsbild och en liten filmsnutt på mobilen så Petter kunde kika när jag kom hem:

Lill-bubbas i vecka 25+4.

Har som tur är inte fått något åderbråck eller hemorrojder osv som det skrivs om på 1177. Kanske får jag skratta mig lycklig? Eller så kommer det sen, hehe.. I varje fall har har däremot upplevt det som beskrivs med att händer och armar domnar, det är något jag aldrig hört om förut men faktiskt ganska läskigt. Tror också att fötterna svullnar något mot kvällen, men kan ha alla skor än och det syns inte märkvärt – däremot får jag lätt skavsår vilket brukar indikera på att fötterna är svullna (får det alltid utomlands när det är varmt och fötterna sväller mot eftermiddagen). Vi har ju dock haft världens varmaste väder så det kan ju va därför med.. haha.

Avslutar med kanske världens fulaste bild av mig, haha, alla vinklar är nog dem värsta någonsin. Men det är från ultraljudet och Petters stand-in fick tvärfota mig! Haha 🙂 

 

Läs om alla veckor i kategorin GRAVID VECKA FÖR VECKA >>

Läs min hemliga graviddagbok för vecka 3- 16 här >>

KOMMENTERA

Its a boy ♥

Lill-mini i magen är en pojke! 

Vi har vetat det sen vi gjorde KUB-testet, så i ungefär tio veckor nu. Vi berättade ändå ganska snabbt för de närmsta då vi fick veta, men tyckte det var lite kul att suga på karamellen ett tag och berätta för övriga tills det kändes helt bra. En rolig grej har varit att de flesta som gissat har gissat att vi väntar en tjej, till och med båda barnmorskorna! Alla såna tester man kan göra på internet har med visat tjej på de flesta, vilket bara är en lite rolig kuriosa nu när vi vet att det är en pojke! 🙂

Ändå så overkligt, att det är en liten kille där inne som lever på och snurrar omkring och har det allmänt gött. Är så glad att allt gått bra hittills och vill bara poängtera att det inte spelade någon som helst roll för mig/oss om detta barn skulle vart en kille eller tjej. Huvudsaken är att bebisen mår bra och att allt går bra! ♥  (Men det tänker jag att ni alla förstår).

KOMMENTERA

Dagens preggomage

Hur sjukt är det inte att vi gick in i vecka 26 igår? Bilden visar alltså vecka 25+1 och tog den alldeles nyss. Snart ska vi packa in oss i bilen och åka till Umeå för att fira min systers födelsedag! Ska bli så mysigt 🙂 Börjar kännas lugnare och lugnare eftersom jag vet att chansen för överlevnad utanför magen hos bebisen ökar markant för varje dag som går just nu, ifall han skulle välja att komma tidigt.

Jag har däremot blivit jätteförkyld, har vart sängliggandes och velat fram och tillbaks om vi ska åka till Umeå hela veckan, men det kändes ändå okej att åka imorse då det känns mycket bättre nu! Men ska inte sticka under stolen med att jag varit sjukt orolig vissa dagar… Man hör om endel som får missfall av förkylningar typ. Det kan väl inte stämma, eller? Kanske i extremt tidig graviditet, men känns konstigt i andra och tredje trimestern? Någon som vet?

Tänker i alla fall att jag ska försöka bli frisk så snabbt som möjligt och då är det nog bättre med ett par alvedon per dag, än att ligga med feber länge, tex. Men är fasen obehagligt att proppa i sig smärtstillande. Tycker man hör om var och varannan som är sjuka under graviditeten, så vill tro att det inte är någon fara alls. Lill-mini sparkar då på så han verkar pigg och glad! Däremot har jag känt av endel sammandragningar så försöker bara ta det extremt lugnt och inte trigga igång dem i onödan. Håll tummen för mig att det snart går över!!!! 

KOMMENTERA

PAX Garderob

På ritningen här ovanför har jag knåpat ihop garderoben som vi troligtvis ska beställa hem till vårt sovrum inom en snar framtid. Har använt mig av IKEAs byggsystem för PAX garderober för att bygga ihop den. Verkligen fantastiskt att göra när man ligger och är superförkyld! Vad tycks?

Vi har tyvärr alldeles för lite förvaring i huset. Just nu har vi de fyra garderoberna som följer med vid husleverans (från Vedum) i det lilla sovrummet. Men de räcker inte på långa vägar för både kläder, badlakan, sänglinne osv. Då vi ska bygga övervåningen hade vi tänkt göra en walk in closet eller klädkammare, och då vill vi använda oss av PAX systemet i det rummet. Därför tänkte vi att det var smart att köpa delar till PAX redan nu och ställa i vårt sovrum, så kan vi sedan flytta upp dem på övervåningen och utöka om det behövs så blir det inga onödiga dubbelköp senare. Jag ville helst inte ha några garderober där vi sover utan ganska tomt med möbler (tycker om när sovrummet i princip har en säng och en byrå ungefär, haha) men det får bli en kompromiss tills vi har övervåningen.

Jag kommer ha de två delarna till vänster på ritningen, och Petter den till höger (de största skåpen är en meter breda och det i mitten är 75 cm). Jag skulle ju lätt kunna fylla denna garderobslösning helt själv, haha.. 🙂 Men vi tänker att vi ska ha dessa som huvudgarderob tills vidare och sedan får vi använda Vedum-garderoberna i lilla rummet om vi behöver ytterligare plats. Målet är att få lite mindre garderober där inne också och typ flytta ut grejer vi inte använder i garaget tills vidare (i vedum-garderoberna), så vi kan göra ett barnrum/kontor i det mindre sovrummet. Eventuellt att det blir till groventré då vi har övervåningen klar, men det är nog rätt avlägset projekt isåfall! 🙂

Här ser ni lite mer inspiration jag gått efter då jag byggt ihop garderoben:

(Bilder från Pinterest)

KOMMENTERA

Vecka 25

GRAVIDVECKA 25 (24+0 – 24+6)

Magen i vecka 25 (24+6)

Såhär känner jag mig just nu: 

Känner mig mest trött i veckan, men glad att jag slipper värsta höftsmärtorna och kramper i benen även om det är kvar – fast i mindre skala. Känner mig rätt stressad kring allt vi ska hinna innan barnet kommer, men försöker intala mig att det är ganska lång tid kvar! I helgen ska vi eventuellt på IKEA och köpa endel bebissaker som t.ex. badbalja, saker till skötbordet och kanske en säng om vi hittar någon. Ska bli så roligt ♥  men gruvar mig lite då Petter verkligen hatar att gå på ikea, haha!

I övrigt känner jag mig lite krasslig och väldigt matt, håller på att bli förkyld tror jag. Eller så håller jag på att få sån gravid-nästäppa av att slemhinnorna svullnar? Vi får se. Hoppas verkligen att det inte håller i sig länge i alla fall då vi snart ska åka till Kroatien. Magen börjar ändå kännas rätt tung nu, speciellt då jag ätit något. Har extremt med sura uppstötningar efter jag ätit viss mat, har märkt att korv och vitlök är såna exempel som triggar igång ännu mer surt. Käkar äpplen som aldrig förr och känner massor av sparkar ♥  Så otroligt mysigt!!! Men ibland kan det nästan vara obehagligt när det kommer en spark rakt i kissblåsan, ni förstår kanske varför.. haha!

Såhär säger appen om mig och bebisen i vecka 25:

Från gravid.se: “Ungefär från och med graviditetsvecka 25 är det viktigt att du är uppmärksam på ditt barns rörelser i magen och dess dygnsrytm. Om ditt barn börjar röra på sig mer sällan än vanligt ska du kontakta barnmorskan eller förlossningsavdelningen. Oftast kommer dock rörelserna igång av sig själva igen efter en stund.” […]  “Din mage har vuxit sig rätt stor nu. Både storlek och form på magen är individuellt men för de allra flesta syns det i graviditetsvecka 25 ordentligt att du är gravid. Trycket på urinblåsan som ditt barn åstadkommer gör dig oftare kissnödig, och du har kanske också mer frekventa kramper i benen. Undvik att knipa med tårna då detta är en kramputlösande faktor. När du är gravid i vecka 25 har ditt barn blivit 33 cm långt och väger 700 gram. Det har utvecklat ett korttidsminne och kan reagera på ljud, framförallt din egen röst. Dess näsborrar har börjat öppnas och barnet kan både knyta sina händer och få tag på sina fötter. Känseln har utvecklats och barnet kan reagera på beröring, från t.ex. en tvilling.”

Detta läste jag även på 1177: “Vill du som är blivande medförälder komma närmare barnet? Kanske kan du lägga örat mot magen och höra fostrets hjärtljud. Det kan ta lite tid att hitta rätt plats på magen och vinkel på örat, men det brukar gå. Fostrets hjärtljud är snabbt men svagt och kan blandas ihop med kurr från mage och tarmar. Det kan vara lättare att höra med en tom toalettrulle mot magen. Om du inte kan höra kanske du kan känna barnets rörelser när du lägger handen mot magen.” […] “Någon gång efter den här graviditetsveckan startar vanligtvis föräldrakurserna. De flesta barnmorskemottagningar erbjuder föräldrakurser i grupp. Kurserna kan vara lite olika beroende på barnmorskemottagning. Blivande föräldrar kan träffas i mindre eller större grupper, en eller flera gånger. Träffarna brukar ha en förlossningsförberedande del. Annat som diskuteras kan vara graviditeten, föräldraskap och relationer. Det brukar vara deltagarnas frågor och önskemål som styr innehållet i träffarna.”

Mina kommentarer om Vecka 25:

Tycker det är spännande att kunna knacka lite på magen och sen få gensvar, att h*n lixom “svarar” på beröring. Bebisen verkar göra kullerbyttor som en tok vilket är lite läskigt men också lugnande. Försöker hålla koll på rörelsemönster men tycker bebben rör sig lite hela tiden och på lite olika tider, men mest är det på morgon, kväll och kring halv fyra tiden på dagen. Även vid lunch. Men som sagt, jättesvårt att hitta någon riktig 100-procenting dagsrytm. Petter har försökt lyssna efter hjärtljud med både örat och en tom toarulle som de tipsar om i texten ovan, men inget funkar och han lyckas tyvärr inte hitta några hjärtljud… Däremot får vi ju höra dem hos barnmorskan vilket är skönt ♥

Sover dåligt men försöker bunkra med kuddar i sängen. Haha, såhär kan det se ut när jag försöker hitta någon bra sovställning, hehe, måste ha en kudde mellan knäna och gärna en under magen med då den känns så tung då jag ligger på sidan annars. Och så en under nacken/huvudet såklart. Bakom ryggen behövs ibland med, men oftast ligger Petter där så då blir det bra i alla fall 🙂 Vaknar av kramp i benet femton gånger per natt känns det som, vill bara sova… Enda som funkar är att ställa sig upp med att tyngd på benet eftersom det blir kramp på båda sidor (går lixom inte stretcha år ett håll då för då blir det värre åt andra hållet) men försöker käka vitaminer, dricka vatten och massera men inget hjälper direkt.

Föräldrakurser har vi fått information om, men de kommer bli att vi blir bokade för en sådan först omkring i vecka 30, dvs. någon månad framåt i tiden. Så vi får se hur det blir med dem och när 🙂 Ska bli spännande i alla fall och kul att träffa andra som är ungefär på samma ställe i graviditeten som vi.

 

Läs om alla veckor i kategorin GRAVID VECKA FÖR VECKA >>

Läs min hemliga graviddagbok för vecka 3- 16 här >>

KOMMENTERA

Vecka 24

GRAVIDVECKA 24 (23+0 – 23+6)

Såhär känner jag mig just nu: 

Känner mig verkligen PREGGERS! Nu sparkar h*n typ exakt varje sekund varje dag. Så mysigt, men också lite jobbigt ibland då det skulle vara skönt att bara få en paus och andas ut, haha. Glömmer däremot bort det vissa stunder när jag är upptagen med något som tar min fulla uppmärksamhet, men märker att det oftast är bebisen jag sitter och tänker på typ konstant. Jag är lixom uppslukad i tankar över hur allt ska bli, hur saker är nu och hur det kommer kännas. Och hur det känns när h*n sparkar, hur det känns när det inte sparkar och var i magen är h*n? Samtidigt som jag skulle vilja kunna koppla bort det ibland, vill jag heller inte missa en enda spark och skriker till allt och alla att dom ska komma och känna, haha… Lite skumt men det här är ju världens största grej för mig! 😀 Jag är säkert superjobbig, haha!

Har sjukt mycket halsbränna, eller ja.. Sura uppstötningar är det nog. En del säger till mig att det är samma sak? Jag har ingen aning, så säger att det är surt i halsen bara.. haha! Nu känns det också lite lugnare i själen – äntligen, äntligen magiska vecka 24! Den här veckan har verkligen vart som ett magiskt mål för mig! Äntligen känns det tryggt att veta att barnet kan överleva utanför magen. Inget är ju en garanti, men det finns i alla fal en chans. Har bestämt mig för att nu ska jag försöka att inte vara lika orolig. Ska jag försöka njuta av graviditeten och våga vara glad istället för rädd. Lättare sagt än gjort, men let’s try!

I övrigt har brösten börjat spänna PÅ NYTT, och det kan typ läka lite diverse ur dom ibland. Blä. Inte mycket, men typ när jag vaknar på morgonen till exempel. Kommer seriöst aldrig vänja mig vid det, i alla fall inte nu innan bebisen kommit. Känns bara jobbigt om jag ska va ärlig.. Och genant. Känner mig generad av att ens skriva ut det. Fattar inte varför egentligen… Är ju bara sjukt naturligt och det betyder att jag har mat att ge till mitt barn. Någon fler som fått så innan barnet kommit? Det är ju lixom inte mycket.. en droppe kanske. Men det känns jobbigt ändå.. Var verkligen inte beredd på det och det gör verkligen inte så att jag känner mig speciellt hottie-hot om man säger så. Men barnmorskan säger att det är hur bra som helst, och Petter peppar mig och säger att jag ska se det som nåt positivt – det betyder ju faktiskt att allt fungerar och fortgår. Så får väl försöka göra det! Bästa Petter ♥

Magen i vecka 23+5.

Såhär säger appen om mig och bebisen i vecka 24:

Från gravid.se: I graviditetsvecka 24 besväras du fortfarande troligtvis av sammandragningar, halsbränna och förstoppning. En ökad svullnad i ben och fötter på grund av att man samlar på sig mer vatten under graviditeten kan också kännas av. På nätterna kanske du har börjat drömma livligare drömmar. Drömmarna förklaras som ett verktyg som hjärnan använder för att behandla både medvetna och omedvetna känslor och tankar. Kanske behöver du också gå och kissa oftare igen eftersom livmodern trycker allt mer på urinblåsan.

För ditt barn som väger kring 600 gram och mäter hela 30 centimeter, börjar det bli lite trångt inuti magen men det kan fortfarande röra sig relativt fritt. Huden är inte längre lika genomskinlig och tunn utan har blivit tjockare. Barnet kan suga på tummen och övar genom det inför amningen efter födseln. Om barnet skulle födas när du är gravid i vecka 24 så skulle det klara av att andas luft på egen hand tack vare att de små kapillärerna (blodkärlen) i lungorna är inne i slutskedet av sin fullständiga utveckling.

Mina kommentarer om Vecka 24:

Köpte hängselbyxor för gravida på H&M’s rea. Tycker det är så fint med gravidmage och sådana byxor, men har aldrig såna annars. Blev såå glad att det fanns! Och för 120 kr! 😀 Har kollat efter dem förut men då fanns de inte i min storlek, så någon måste trollar fram dem till mig. Yay! Ni får ursäkta en stökig hall i bakgrunden 🙂

Har börjat känna ganska tydliga sammandragningar, men egentligen har de varit där ända sedan vecka tjugo ungefär. Har bara inte riktigt förstått att det är just sammandragningar jag känt, men förstår det nu. Fick en hos min barnmorska också som kunde bekräfta, och hon sa att jag verkade ha en lite lättretlig livmoder i och med att jag fick den bara av att lägga mig ner. Drömmer mycket och ganska verklighetstroget, vilket är jobbigt då jag ibland drömt att Petter lämnar mig eller att någon nära dör. Tycker sånt är så obehagligt, men försöker skaka av mig dem. I övrigt är det mer konstiga och livliga drömmar.

Får mer och mer kramp i benen, och vill ibland bara halvdö på natten. Vaknar ibland med senadrag/kramp på seriöst både fram- och baksida ben samt fötterna. Alltså vad gör man? Kan ju inte stretcha åt motsatt håll fr då förvärras det ju på andra sidan.. haha. Måste typ skrika ibland av smärta och hoppa upp på ett ben och stå där med all tyngd på benet tills det går över. Det är värre i höfterna med, ibland kan jag inte ens stödja. Känns inte jättebra om man säger så.. kommer speciellt om jag ansträngt mig det minsta lilla eller gått/stått länge. det enda som hjälper lite är att spänna skinkorna så att jag ser typ skitnödig ut när jag går, hur kul? Haha. Men vad gör en inte för att ta sig framåt när det låst sig? 🙂 Känns som jag måste panik kissa lite mer nu, haha, är på toa lika ofta men nu kommer kissnödigheten som en blixt från ovan och jag måste ha en toalett NU.

Håret lockar sig ännu mer, haha, seriöst här har jag bara tvättat håret och sedan inte gjort något mer. Det blir superlockigt i underhåret, som på bilden, med bara på en sida. Andra sidan är det typ spikrakt… haha!

 

Läs om alla veckor i kategorin GRAVID VECKA FÖR VECKA >>

Läs min hemliga graviddagbok för vecka 3- 16 här >>

KOMMENTERA

Nya tofflor

roots toffla sandal

Var bara tvungen att visa dessa! Spanade in dem i början på sommaren, och då det fanns kvar ett enda par i min storlek så kunde jag inte låta bli att beställa dem med mamma (de fanns inte kvar här utan i en annan stad). Hur fina? Ni ska få en bild hur dem ser ut på sedan när jag fått dem hit hem till mig! 🙂 Tänkte ha dem utomlands sedan, och de borde vara perfekta inomhus om fötterna skulle svälla sedan. Älskar färgen!

KOMMENTERA

Vecka 23

GRAVIDVECKA 23 (22+0 – 22+6)

Såhär känner jag mig just nu: 

Känner mig så mycket piggare och gladare nu än i början på graviditeten. Har kunnat släppa de där värsta missfalls-tankarna som malde i huvudet konstant de första sexton veckorna ungefär. Nu kan jag fokusera lite mer framåt, men rädslan finns såklart alltid där. Har fått mycket energi av att vänner, nära och kära har hälsat på och tiden har lixom sprungit på lite. Däremot är det så sjukt jobbigt med denna värme. Alltså, jag älskar värme och är så glad att denna sommar är helt fantastiskt. Men prova vara gravid med 32 grader inomhus och en fläkt – och alla AC/fläktar/parasoll/ALLT är slut i butikerna. Det är en prövning må jag säga, men som sagt är ändå glad att det i alla fall är varmt och soligt istället för kallt och ruskigt.

Även om jag känner mig mindre orolig börjar någon slags rädsla sprida sig i kroppen, nu när det är så nära till vecka 24. Jag har haft det som någon slags magisk gräns, att klarar bebisen sig till vecka 24 finns det en chans att den överlever. Det har varit min tröst… vecks 12 eller 14 eller vad dem nu säger är “säkra veckor” har aldrig riktigt hjälpt mig. Vecka 24 har varit som D-Day då jag bestämt mig för att slappna av. Känns som en evighet dit, men ändå inte för det är ju verkligen alldeles, alldeles snart! I övrigt är jag ganska trött på dagen och mer pigg på kvällen än innan. Har ont i min höft som vanligt, men annars mår jag bättre än på länge nu! Känns skönt ♥

Vi var och kikade på Chris Kläfford när han spelade på Noliamässan. Alltså seriöst, snacka om hormonpåslag! Grät floder åt allt han spelade. Grät till och med åt en kille som först inte skulle få plats vid scenen för det var fullsatt, men sedan fick han första plats till extra-spelningen de satte in. Åååh så fint! Petter var tvungen att spela in för jag grät så jag skakade hahaha…!

Såhär säger appen om mig och bebisen i vecka 23:

Från gravid.se: I graviditetsvecka 23 syns det att du är gravid. Ju större magen blir desto mer påverkas din matsmältning. Problem med förstoppning och halsbränna är därför både vanliga och naturliga, men likväl besvärliga. En lätt promenad efter maten och små täta mellanmål i stället för stora måltider kan hjälpa matsmältningen på traven. Även sammandragningar kan börja bli påtagliga nu, särskilt om du är förstföderska. Omföderskor kan ha upplevt sammandragningar mycket tidigare. Förvärkarna som de också kallas, tränar livmodern inför de riktiga värkarna vid förlossningen och är därför av godo även om det kan göra lite ont.

Barnet som i graviditetsvecka 23 har passerat halvkilosgränsen och väger cirka 550 gram och är 28 centimeter långt, har redan nu goda chanser att överleva en för tidig födsel, även om det ofta medför komplikationer. När du är gravid i vecka 23 börjar barnet alltmer se ut som en fullgången bebis men fortfarande kan man urskilja skelett och organ genom huden. Innerörats ben har hårdnat och tack vare den skarpare hörseln kan barnet särskilja olika slags ljud. När barnet föds kommer det kunna känna igen din röst på tonläge och rytm, därför är det en god idé att prata med det redan nu. Dessutom stimulerar kommunikationen även nervsystemets utveckling. Kanske får du eller någon annan som pratar med barnet en liten spark till svar.

Mina kommentarer om Vecka 23:

Kan ju lätt säga att det syns att jag är gravid! Haha, har en kompis vars mage inte syntes alls förrän vecka tjugofem, dvs. två veckor efter den jag är i nu. Seriöst, jag ser ut som om jag ska föda om några veckor på riktigt!! Gud så olika det kan vara från person till person. I alla fall så känner jag mig helt enorm redan, och det börjar bli jobbigt att gå längre sträckor fr jag blir så lätt andfådd i värmen.

Så himla spännande att barnet faktiskt kan höra och urskilja våra röster. Vi försöker prata med magen och ibland sjunger jag för mig själv. Petter är så söt och berättar saker ibland som han gjort eller ska göra för bebben. Sötis ♥ H*n sparkar också jättemycket, hela tiden. Är så tacksam för det, så jag hela tiden blir påmind om att allt är bra. Jag som varit så rädd efter missfallen är såå glad att jag får känna så mycket för då slipper jag samma oro som jag hade de där spökveckorna då jag inte kände något alls typ. Är bara sjukt glad att den här bebisen verkar vara en liten person som vill säkerställa för mig att jag kan vara lugn och trygg! ♥  Måste bli en omtänksam bebbe! ♥

Påväg till Chris Kläffords spelning, kände mig för en gångs skull jättefin! haha 🙂

Ett fint foto på oss som min syster tog när hon hälsade på med hennes familj! 

 

Läs om alla veckor i kategorin GRAVID VECKA FÖR VECKA >>

Läs min hemliga graviddagbok för vecka 3- 16 här >>

KOMMENTERA

Vecka 22

GRAVIDVECKA 22 (21+0 – 21+6)

Såhär känner jag mig just nu: 

Känner rörelser varje dag! Så mysigt och lugnande för själen ♥ Har mer energi än innan och känner mig mycket lugnare och gladare, men får lite hormonell-slängar som uttrycker sig mest i irritation och ilska isåfall. Jätteglad att en av mina bästa vänner (Madde) hälsar på i veckan!

Stundtals känner jag mig rätt nere över att jag inte kan vara mig själv riktigt, eller “mitt gamla jag” så att säga. Än hur lycklig och glad jag är så kommer tankar på att jag kanske är en tråkig person som gravid, att jag vill kunna göra saker utan att tänka mig för hela tiden, typ pausa och överlåta ansvaret på Petter för en dag, osv. Men vi pratar så mycket om det här så det känns ändå okej, och för det mesta känner jag mig mest lycklig och spänningsfylld!

Tror att jag har foglossning, det gör ont i korsryggen och mest av allt vänster höftled. Låser sig ibland så det bara skär av smärta… (Från 1177: “Bäckenlederna mjukas upp hos alla gravida. När lederna mjukas upp blir bäckenet mer rörligt och ostadigt. En del kan få ont av bäckenuppluckring eller foglossning som det också kallas. Ofta gör det ont i korsryggen, ner i skinkorna eller från blygdbenet mot ljumskarna.”). Kan ju säga att allt det stämmer.. haha.

Såhär säger appen om mig och bebisen i vecka 22:

Gravid i vecka 22

 

Från gravid.se: I graviditetsvecka 22 kan dina bröst eventuellt läcka råmjölk. Montgomerys körtlar på vårtgårdarna, producerar ett fuktigt ämne som skyddar dina bröstvårtor vid amning. Din hudfärg kan förändras och områden med mycket pigment t.ex. vårtgårdar, födelsemärken och fräknar mörknar ännu mer. 

Håret kan kännas tjockare vilket beror på att du inte längre tappar lika mycket hår som vanligt. Hormonerna kan påverka ditt tandkött och få det att svullna och du kan lättare få hål i tänderna just nu. Barnets vikt har i graviditetsvecka 22 ökat till cirka 450 gram och mäter ungefär 27 centimeter. Det har fortfarande slutna ögon men kan reagera på och uppfatta ljus och mörker genom ögonlocken.

Barnet har fått en dygnsrytm och är antagligen som mest livligt när du själv vilar dig. Detta beror förmodligen på att rörelserna från din kropp verkar vaggande och sövande och när du är stilla märker barnet av förändringen. När du är gravid i vecka 22 växer hjärnan mycket fort, framförallt den del som ligger mitt i hjärnan, Geminal Matrix vars uppgift är att producera nya hjärnceller fram tills barnet är fött. Därefter försvinner denna funktion men barnets hjärna fortsätter växa ändå fram till fem års ålder ungefär.

Mina kommentarer om Vecka 22:

“Alltså… det här med råmjölk! Tänk om det skulle börja rinna nu bara helt plötsligt”. Ja, precis så sa jag till min syster för några veckor sedan och hon sa att, nää oroa dig inte jag fick då inget sånt. Ja, tji fick jag.. Kossan is awake. Vaknade med en fläck i sängen och på linnet från EN BOOB. Skrattade så jag höll på att kikna och var tvungen att messa syrran världens fulaste bild som jag inte riktigt kände för att dela med mig av här, än hur naturlig den är! hehe.. Men gud så snopet. Känner mig numer osäker och rädd och vägrar ljusgrått framöver, utifall att det vill bli en likadan fläck igen (hittills har det dock inte kommit mer). Konstigt egentligen, för det är ju ingen fara om det skulle läka lite av livets mest naturliga dryck lixom.. haha. Men ändå, känner mig inte riktigt bekväm med det ännu (om jag nånsin kommer känna mig bekväm med att det synligt rinner). Fick proppa bh:n full med diverse som kunde vara till skydd ifall det händer igen och hoppas på det bästa tills jag köpt såna pads, haha!

Känner av att barnet har någon form av dygnsrytm, tror jag. Bebisen är vaken lite då och då men oftast på samma tider. Då det känns tydligast är direkt på morgonen när jag fortfarande ligger i sängen, samt kring klockan 16.00 och efter klockan 19.30. Men känner absolut mest när jag vilar och lägger mig stilla en stund.

Magen har jätterolig form när jag ligger ner ibland, haha, blir som en backe! Om jag försöker dra in magen så är denna kula alltid där ändå! 🙂

Tycker även att håret känns tjockare och dessutom lockar det sig mer än innan. Har fått superfina korkskruvar i underhåret, haha! 🙂 Tycker håret känns mycket mer lättskött nu, men oroar mig verkligen för när barnet är fött. Tycker ju inte att jag har så himla tjockt hår sedan innan, så om jag ska tappa mer hår än vanligt kommer jag väl bli helt kal på huvudet… Jag som älskar hår och vill ha tjockare och längre hela tiden, haha. Njuter verkligen nu men räds åt att det kanske bara faller av mig sen! Klurar på om mina nya lockar är från barnet och vi skojar rätt ofta om att h*n kanske fått Petters krull-hår och att det visar sig på mig! ♥ 

 

Läs om alla veckor i kategorin GRAVID VECKA FÖR VECKA >>

Läs min hemliga graviddagbok för vecka 3- 16 här >>

KOMMENTERA

Vecka 21 – Halva graviditeten avklarad!

Nu är det definitivt halvlek – Vecka 20+0 – 20+6! (Gravidvecka 21) Woohoo! ♥

.. Och kulan känns mycket större! Som jag skrivit på instagram så var det ganska jobbigt för mig i början att gå ut med den här graviditeten då det gått dåligt så många gånger innan. Kändes mest som en jinx och att något dåligt skulle hända om vi sa något. Men det känns som att denna bebbe faktiskt är här för att stanna, och den har nog världens bästa hejjarklack så tack för det! Så oändligt tacksam att det går bra och att jag fått börja känna så mycket små knuffar & buffar! Trodde jag inte för ett halvår sen då det mesta kändes piss & blä. Och extra tacksam för att Petter är min partner in crime genom livet. Helt klart bäst är han ♥

Såhär står det i appen om mig & bebisen i vecka 21 (20+0-20+6)

Och 1177.se säger: “Nu upplever många att en behaglig tid börjar. Gravidmagen syns ofta väl, men är inte alltför stor. Illamåendet och tröttheten har kanske gått över, men vissa fortsätter att må illa. Humöret brukar vara mer stabilt och de småkrämpor som kan komma i slutet av graviditeten kanske inte har börjat än. Viktuppgången är olika för olika personer. Försök att äta så näringsriktigt som möjligt.”

Mina kommentarer om vecka 21:

Jag kan verkligen inte fatta att barnet är så stort! Helt otroligt, nyss var det ju bara en liten böna. Tycker det är svårt det där med mat, vad jag ska äta och inte. Äter jag nog bra? Nog nyttigt? Äter vi nog ofta fisk och sallad, dricker jag ordentligt, osv osv. Tycker det är sjukt svårt då jag aldrig annars är en sån person som äter lite vad som helst, när som helst. Men jag lär mig och försöker egentligen leva efter att käka med sunt förnuft, lite mer sallad och nyttigheter och frukt slukar jag då det är typ det enda jag är sugen på i denna graviditet och i denna värme! Definitivt en stor craving är äpplen och morötter. Ni som vart eller är gravida, vad är er craving? 

Jag vet inte vad som hänt med mitt hår, men alltså KOLLA KORKSKRUVS-LOCKARNA i underhåret. haha, är detta hormonellt eller är det bara att det är varmt och fuktigt i luften kanske?? 😛

Har inte märkt av någon råmjölk än så länge vilket känns skönt, dock spänner brösten ibland och det kan lixom ilar till i dom lite sådär lagom oskönt. Någon fler som haft så? 🙂 Kulan växer på som bara den och börjar spänna ganska så ordentligt i skinnet! Höften och ryggen har jag ju haft problem med länge. Har fått ett bälte av min bästa granne V , som jag ska testa. Tycker faktiskt det stabiliserar bra och känns skönt om jag står upp, men sjukt obehagligt att det trycker under magen ifall jag sitter eller böjer mig t.ex. Höften kan även låsa sig och sådär, sjukt drygt men hoppas att det ska ge med sig.

I övrigt tycker jag att jag ändå mår hyfsat bra. Humöret håller sig lite mer i schack men kör sina utsvängar ibland, hehe.. Har börjat få lite kramp i vaden då jag sover och lite sammandragningar (tror jag, men bara väldigt små). Jag är sjukt dålig på att dricka med, så ska försöka slurpa i mig mer vatten också… tycker dock jag bara dricker och dricker vatten nästan hela tiden, men tydligen ändå för lite i den här hettan! Bebben kickar på och är så glad att få känna det lilla livet! ♥ Underlättar så mycket med oron så det är inte sant!!!!

Vecka 20+5 ♥

Emma som är en av mina äldsta vänner, kom i veckan och hälsade på och sov en natt hos oss! Det var första gången hon fick se både huset och lill-kulan 😀 Känner mig sååå glad att må så pass bra så jag kan umgås med alla vänner igen!!! (Gick fasen inte med illamåendet). Love it <3

Finaste Emma kom hit och förgyllde mig helg ♥ 

Läs om alla veckor i kategorin GRAVID VECKA FÖR VECKA >>

Läs min hemliga graviddagbok för vecka 3- 16 här >>

 

 

KOMMENTERA

Lumene rengöring

Tänkte jag skulle testa dessa produkter från Lumene framöver! (ni får ursäkta dålig bild, tar en bättre till senare inlägg).  Passade på att köpa då apoteket hade 25% rabatt, så detta är inget samarbeta eller så utan bara ren nyfikenhet att prova själv då jag länge vart på jakt efter ett bättre alternativ än det jag haft innan.

Någon som testat och tycker dem är bra? Postar update vad jag tycker om några veckor då jag hunnit testa dem ordentligt, men än så länge kan jag säga att de luktar fantastiskt och krämen känns väldigt mjuk och återfuktande på handen. Stay tuned! ♥

KOMMENTERA

NIPT test och varför vi gjorde det

Tänkte att ja skulle skriva ett inlägg om just NIPT testet som vi valde att göra i vecka 15, dels för att många frågat vad det är och dels för att berätta varför vi gjorde det. Jag vill också påpeka att detta är mina åsikter, tankar och känslor kring NIPT/fosterdiagnostik och det är alltså fritt fram för varje person att själv avgöra vad de tycker och väljer att göra, samt varför de skulle göra det. Jag dömer ingen som tycker eller gör annorlunda än mig. Detta är inte ett sponsrat inlägg och jag hoppas inte att jag trampar någon på tårna med att skriva om detta.

NIPT (Non-Invasive Prenatal Test) är ett test där man urskiljer och testar DNA från barnet ur mammans blod. Detta visar bland annat om barnet bär på någon kromosomavvikelse. Testet ska vara så gott som 99,9% säkert. (Källa: fostertest.se)

Testet vi gjorde heter Harmony NIPT (länk) och det var det enda som erbjöds nära oss (i Luleå) på en privat klinik, men självklart finns en mängd olika. Kikade lite på online-test, men kände att det var för mycket pengar för att inte gå via en klinik. Klinik kändes proffsigare och tryggare. Vi fick påkosta testet själva, och det var inget som vår barnmorska på MVC rekommenderade i och med att hon inte ansåg att vi var i någon riskgrupp på något sätt. Vi gjorde testet enbart för att stilla vår oro. Självklart hade både vi och kliniken som plan att genomföra ytterliga kontrolltester ifall det skulle visa på någon form av avvikelser.

Vi tog bas-testet som testar följande:

  • Trisomi 22, Downs syndrom
  • Trisomi 18, Edwards syndrom (klicka för att läsa mer)
  • Trisomi 13, Pataus syndrom (klicka för att läsa mer)
  • Könskromosomavvikelser
  • I och med att de testar för avvikelser i könskromosomer kan de även se vilket kön bebisen ska ha med största sannolikhet, detta får man givetvis välja om man vill veta. Vi valde också att inte ta det utökade testet med mikrodelektioner, då det dels var väldigt dyrt och sen kändes det rätt onödigt då det är såna ovanliga missbildningar som förmodligen rutinultraljudet visar ändå. Vi var egentligen bara intresserade av de trisomier (13 & 18) som med stor sannolikhet inte är förenliga med liv, sen är det en bonus att vi får veta könet. Huvudsaken är att vi får veta att vårt barn mår så bra det kan ♥

Vi valde att göra NIPT på grund av vår historia med upprepade missfall (tre stycken). Jag skulle precis påbörja en missfallsutredning vi kvinnokliniken efter flera månaders kölista, när jag upptäckte att jag var gravid för fjärde gången. I och med att jag var gravid så kunde de inte ta alla prover man normalt gör vid en sådan utredning, utan fick enbart ta vissa blodprover till att börja med. Proverna de inte kunde göra i och med graviditeten var att spola livmodern och skanna efter fel (av förklarliga skäl) samt att kolla ifall jag eller min sambo bär på någon genetisk/kromosom avvikelse eller liknande som kan vara orsak för missfallen. Då de inte ännu kunnat testa mig för genetiska fel / kromosomavvikelser i missfallsutredningen (alltså testa och se ifall missfallen beror på något dolt genetiskt fel hos mig, tex) samt att många missfall beror just på kromosomavvikelser, kände jag mer och mer att jag gärna ville göra allt i min makt för att försöka slappna av och inte oroa mig lika mycket. Speciellt då vi ändå kommit så pass långt den här gången.

Det finns inga garantier för att en graviditet ska gå bra, vad som helst kan hända om inte minst vid födseln på ett annars friskt barn. Vi fick veta av läkaren som erbjöd NIPT testet att kromosomavvikelserna Trisomi 13 (Pataus syndrom) eller Trisomi 18 (Edwards syndrom) ger missbildningar som oftast inte är förenliga med liv, och kan orsaka väldigt sena missfall, alternativt att barnet dör vid födelsen eller inom två år ifall det klarar sig så långt (ni kan läsa mer om de olika trisomierna som NIPT testar här). Detta är givetvis ovanligt, men förekommer. Om det innebar en extra kostnad för oss att få veta detta redan i ett tidigt skede istället för så sent in i graviditeten, så fick det göra det. Jag kände att jag psykiskt inte skulle orka med att gå hela graviditeten för att sedan veta att vi  kunde fått reda på att barnet skulle dö flera månader tidigare, efter alla missfall vi redan haft. KUB kändes inte aktuellt för oss då det enbart ger en risksiffra, vilket bara kändes mer oroande för mig. Återigen kan vad som helst hända och man kan aldrig vara säker eller veta allt på förhand, men vi ville helt enkelt veta mer konkret att barnet inte led av någon av dessa två avvikelser då jag ville skona mig själv och min sambo från i alla fall det lilla som går att veta på förhand. Testet är inte farligt för fostret på något sätt och ökar inte risken för missfall, och tas genom ett blodprov i armen. Jag hade aldrig gjort ett test som hade minsta möjliga risk för missfall, om jag inte var tvungen.

Genom denna faktan kändes det tillslut rätt att göra testet, och som med stor sannolikhet skulle stilla åtminstone en del av min oro för just dessa saker. Vi diskuterade länge och ofta om hur vi såg på begreppet risk, och vad vi skulle göra ifall det visade på någon avvikelse och så vidare. Det svängde ofta om jag ville göra testet eller inte, jag kände mig ena sekunden bara nöjd att jag kommit såhär långt i en graviditet och att jag borde bara enbart tacksam för det, att jag självklart hade älskat och gjort vad som helst för mitt barn oavsett – för att nästa sekund bli livrädd att barnet skulle dö ifrån mig på grund av en avvikelse jag kunnat veta om tidigare och kanske fått ett mindre traumatiskt händelseförlopp. Jag tror det är väldigt viktigt att prata om dessa saker innan man som par bestämmer sig för någon som helst form av fosterdiagnostik. Hur man som par ser på dessa frågor kan skilja sig avsevärt från person till person. Vid KUB test kan t.ex. en person se en siffra som låg, en annan ser den som hög, osv. Vi hade tur att vi såg rätt lika på hur vi skulle gå vidare vid eventuella negativa svar, men givetvis är det omöjligt att veta hur reaktionen blir på förhand och tur är väl det faktum att det går att ändra sig när svaret kommer.

Vi var båda överens om att oavsett kromosomfel hade vi älskat barnet ändå, men ifall det led av någon form av fel som inte var förenat med liv, kändes det schysstare för både barnet och oss att inte fortsätta graviditeten. Det hade känts mer skonsamt för själen än om vårt barn t.ex. dött vid födseln eller vid två års ålder. Det hade varit fruktansvärt att ta ett sådant beslut, speciellt efter att vi fått tre missfall och inte har några barn sen tidigare. Jag avundas inte dem som behövt ta ett sådant beslut, för det skulle för mig känts orättvist, jobbigt, hårt och förjävligt isåfall. Däremot kände vi att barn och vuxna med Downs syndrom (trisomi 22) kan leva och få ett fantastiskt liv trots en extra kromosom, och vi hade fortsatt graviditeten. Vi kände också att det skulle vara en enorm fördel att veta ifall barnet hade könskromosomavvikelser då läkaren berättade att dessa personer ibland kan ha begränsningar att kunna få barn (detta är bra information att kunna ge till barnet om denne själv nånsin skulle vilja ha barn) samt att de kan vara sena i inlärning och så vidare (väldigt individuellt), men det hade inte heller varit en anledning att avbryta något. Här förstår jag att alla resonerar olika och detta är återigen bara mina tankar, känslor och åsikter – men alla har rätt till sin egen och inget kan därför vara precis rätt eller fel anser jag.

Jag hoppas att ni gillade inlägget och ni får gärna kommentera er åsikt eller känslor kring detta om ni vill! Kram från mig 

KOMMENTERA

Fyndade en liten overall

Idag fyndade jag denna söta vinter-overall till bebisen från mitt gamla jobb för halva priset! Den är i storlek 62 så lite stor kanske till en nyfödd, men tänkte att om bebisen kommer i december så kan den användas ett tag i alla fall! Blev betydligt billigare än en helt ny (finns ju nästan inget annat än nyheter sen i höst tänker jag) och den kan åtminstone användas hem från BB, så får vi se om den håller måttet eller om det behövs en varmare. Vi får hoppas på en mild vinter ♥ 

KOMMENTERA