Its a boy ♥

Lill-mini i magen är en pojke! 

Vi har vetat det sen vi gjorde KUB-testet, så i ungefär tio veckor nu. Vi berättade ändå ganska snabbt för de närmsta då vi fick veta, men tyckte det var lite kul att suga på karamellen ett tag och berätta för övriga tills det kändes helt bra. En rolig grej har varit att de flesta som gissat har gissat att vi väntar en tjej, till och med båda barnmorskorna! Alla såna tester man kan göra på internet har med visat tjej på de flesta, vilket bara är en lite rolig kuriosa nu när vi vet att det är en pojke! 🙂

Ändå så overkligt, att det är en liten kille där inne som lever på och snurrar omkring och har det allmänt gött. Är så glad att allt gått bra hittills och vill bara poängtera att det inte spelade någon som helst roll för mig/oss om detta barn skulle vart en kille eller tjej. Huvudsaken är att bebisen mår bra och att allt går bra! ♥  (Men det tänker jag att ni alla förstår).

KOMMENTERA

Vecka 24

GRAVIDVECKA 24 (23+0 – 23+6)

Såhär känner jag mig just nu: 

Känner mig verkligen PREGGERS! Nu sparkar h*n typ exakt varje sekund varje dag. Så mysigt, men också lite jobbigt ibland då det skulle vara skönt att bara få en paus och andas ut, haha. Glömmer däremot bort det vissa stunder när jag är upptagen med något som tar min fulla uppmärksamhet, men märker att det oftast är bebisen jag sitter och tänker på typ konstant. Jag är lixom uppslukad i tankar över hur allt ska bli, hur saker är nu och hur det kommer kännas. Och hur det känns när h*n sparkar, hur det känns när det inte sparkar och var i magen är h*n? Samtidigt som jag skulle vilja kunna koppla bort det ibland, vill jag heller inte missa en enda spark och skriker till allt och alla att dom ska komma och känna, haha… Lite skumt men det här är ju världens största grej för mig! 😀 Jag är säkert superjobbig, haha!

Har sjukt mycket halsbränna, eller ja.. Sura uppstötningar är det nog. En del säger till mig att det är samma sak? Jag har ingen aning, så säger att det är surt i halsen bara.. haha! Nu känns det också lite lugnare i själen – äntligen, äntligen magiska vecka 24! Den här veckan har verkligen vart som ett magiskt mål för mig! Äntligen känns det tryggt att veta att barnet kan överleva utanför magen. Inget är ju en garanti, men det finns i alla fal en chans. Har bestämt mig för att nu ska jag försöka att inte vara lika orolig. Ska jag försöka njuta av graviditeten och våga vara glad istället för rädd. Lättare sagt än gjort, men let’s try!

I övrigt har brösten börjat spänna PÅ NYTT, och det kan typ läka lite diverse ur dom ibland. Blä. Inte mycket, men typ när jag vaknar på morgonen till exempel. Kommer seriöst aldrig vänja mig vid det, i alla fall inte nu innan bebisen kommit. Känns bara jobbigt om jag ska va ärlig.. Och genant. Känner mig generad av att ens skriva ut det. Fattar inte varför egentligen… Är ju bara sjukt naturligt och det betyder att jag har mat att ge till mitt barn. Någon fler som fått så innan barnet kommit? Det är ju lixom inte mycket.. en droppe kanske. Men det känns jobbigt ändå.. Var verkligen inte beredd på det och det gör verkligen inte så att jag känner mig speciellt hottie-hot om man säger så. Men barnmorskan säger att det är hur bra som helst, och Petter peppar mig och säger att jag ska se det som nåt positivt – det betyder ju faktiskt att allt fungerar och fortgår. Så får väl försöka göra det! Bästa Petter ♥

Magen i vecka 23+5.

Såhär säger appen om mig och bebisen i vecka 24:

Från gravid.se: I graviditetsvecka 24 besväras du fortfarande troligtvis av sammandragningar, halsbränna och förstoppning. En ökad svullnad i ben och fötter på grund av att man samlar på sig mer vatten under graviditeten kan också kännas av. På nätterna kanske du har börjat drömma livligare drömmar. Drömmarna förklaras som ett verktyg som hjärnan använder för att behandla både medvetna och omedvetna känslor och tankar. Kanske behöver du också gå och kissa oftare igen eftersom livmodern trycker allt mer på urinblåsan.

För ditt barn som väger kring 600 gram och mäter hela 30 centimeter, börjar det bli lite trångt inuti magen men det kan fortfarande röra sig relativt fritt. Huden är inte längre lika genomskinlig och tunn utan har blivit tjockare. Barnet kan suga på tummen och övar genom det inför amningen efter födseln. Om barnet skulle födas när du är gravid i vecka 24 så skulle det klara av att andas luft på egen hand tack vare att de små kapillärerna (blodkärlen) i lungorna är inne i slutskedet av sin fullständiga utveckling.

Mina kommentarer om Vecka 24:

Köpte hängselbyxor för gravida på H&M’s rea. Tycker det är så fint med gravidmage och sådana byxor, men har aldrig såna annars. Blev såå glad att det fanns! Och för 120 kr! 😀 Har kollat efter dem förut men då fanns de inte i min storlek, så någon måste trollar fram dem till mig. Yay! Ni får ursäkta en stökig hall i bakgrunden 🙂

Har börjat känna ganska tydliga sammandragningar, men egentligen har de varit där ända sedan vecka tjugo ungefär. Har bara inte riktigt förstått att det är just sammandragningar jag känt, men förstår det nu. Fick en hos min barnmorska också som kunde bekräfta, och hon sa att jag verkade ha en lite lättretlig livmoder i och med att jag fick den bara av att lägga mig ner. Drömmer mycket och ganska verklighetstroget, vilket är jobbigt då jag ibland drömt att Petter lämnar mig eller att någon nära dör. Tycker sånt är så obehagligt, men försöker skaka av mig dem. I övrigt är det mer konstiga och livliga drömmar.

Får mer och mer kramp i benen, och vill ibland bara halvdö på natten. Vaknar ibland med senadrag/kramp på seriöst både fram- och baksida ben samt fötterna. Alltså vad gör man? Kan ju inte stretcha åt motsatt håll fr då förvärras det ju på andra sidan.. haha. Måste typ skrika ibland av smärta och hoppa upp på ett ben och stå där med all tyngd på benet tills det går över. Det är värre i höfterna med, ibland kan jag inte ens stödja. Känns inte jättebra om man säger så.. kommer speciellt om jag ansträngt mig det minsta lilla eller gått/stått länge. det enda som hjälper lite är att spänna skinkorna så att jag ser typ skitnödig ut när jag går, hur kul? Haha. Men vad gör en inte för att ta sig framåt när det låst sig? 🙂 Känns som jag måste panik kissa lite mer nu, haha, är på toa lika ofta men nu kommer kissnödigheten som en blixt från ovan och jag måste ha en toalett NU.

Håret lockar sig ännu mer, haha, seriöst här har jag bara tvättat håret och sedan inte gjort något mer. Det blir superlockigt i underhåret, som på bilden, med bara på en sida. Andra sidan är det typ spikrakt… haha!

 

Läs om alla veckor i kategorin GRAVID VECKA FÖR VECKA >>

Läs min hemliga graviddagbok för vecka 3- 16 här >>

KOMMENTERA

Vecka 23

GRAVIDVECKA 23 (22+0 – 22+6)

Såhär känner jag mig just nu: 

Känner mig så mycket piggare och gladare nu än i början på graviditeten. Har kunnat släppa de där värsta missfalls-tankarna som malde i huvudet konstant de första sexton veckorna ungefär. Nu kan jag fokusera lite mer framåt, men rädslan finns såklart alltid där. Har fått mycket energi av att vänner, nära och kära har hälsat på och tiden har lixom sprungit på lite. Däremot är det så sjukt jobbigt med denna värme. Alltså, jag älskar värme och är så glad att denna sommar är helt fantastiskt. Men prova vara gravid med 32 grader inomhus och en fläkt – och alla AC/fläktar/parasoll/ALLT är slut i butikerna. Det är en prövning må jag säga, men som sagt är ändå glad att det i alla fall är varmt och soligt istället för kallt och ruskigt.

Även om jag känner mig mindre orolig börjar någon slags rädsla sprida sig i kroppen, nu när det är så nära till vecka 24. Jag har haft det som någon slags magisk gräns, att klarar bebisen sig till vecka 24 finns det en chans att den överlever. Det har varit min tröst… vecks 12 eller 14 eller vad dem nu säger är “säkra veckor” har aldrig riktigt hjälpt mig. Vecka 24 har varit som D-Day då jag bestämt mig för att slappna av. Känns som en evighet dit, men ändå inte för det är ju verkligen alldeles, alldeles snart! I övrigt är jag ganska trött på dagen och mer pigg på kvällen än innan. Har ont i min höft som vanligt, men annars mår jag bättre än på länge nu! Känns skönt ♥

Vi var och kikade på Chris Kläfford när han spelade på Noliamässan. Alltså seriöst, snacka om hormonpåslag! Grät floder åt allt han spelade. Grät till och med åt en kille som först inte skulle få plats vid scenen för det var fullsatt, men sedan fick han första plats till extra-spelningen de satte in. Åååh så fint! Petter var tvungen att spela in för jag grät så jag skakade hahaha…!

Såhär säger appen om mig och bebisen i vecka 23:

Från gravid.se: I graviditetsvecka 23 syns det att du är gravid. Ju större magen blir desto mer påverkas din matsmältning. Problem med förstoppning och halsbränna är därför både vanliga och naturliga, men likväl besvärliga. En lätt promenad efter maten och små täta mellanmål i stället för stora måltider kan hjälpa matsmältningen på traven. Även sammandragningar kan börja bli påtagliga nu, särskilt om du är förstföderska. Omföderskor kan ha upplevt sammandragningar mycket tidigare. Förvärkarna som de också kallas, tränar livmodern inför de riktiga värkarna vid förlossningen och är därför av godo även om det kan göra lite ont.

Barnet som i graviditetsvecka 23 har passerat halvkilosgränsen och väger cirka 550 gram och är 28 centimeter långt, har redan nu goda chanser att överleva en för tidig födsel, även om det ofta medför komplikationer. När du är gravid i vecka 23 börjar barnet alltmer se ut som en fullgången bebis men fortfarande kan man urskilja skelett och organ genom huden. Innerörats ben har hårdnat och tack vare den skarpare hörseln kan barnet särskilja olika slags ljud. När barnet föds kommer det kunna känna igen din röst på tonläge och rytm, därför är det en god idé att prata med det redan nu. Dessutom stimulerar kommunikationen även nervsystemets utveckling. Kanske får du eller någon annan som pratar med barnet en liten spark till svar.

Mina kommentarer om Vecka 23:

Kan ju lätt säga att det syns att jag är gravid! Haha, har en kompis vars mage inte syntes alls förrän vecka tjugofem, dvs. två veckor efter den jag är i nu. Seriöst, jag ser ut som om jag ska föda om några veckor på riktigt!! Gud så olika det kan vara från person till person. I alla fall så känner jag mig helt enorm redan, och det börjar bli jobbigt att gå längre sträckor fr jag blir så lätt andfådd i värmen.

Så himla spännande att barnet faktiskt kan höra och urskilja våra röster. Vi försöker prata med magen och ibland sjunger jag för mig själv. Petter är så söt och berättar saker ibland som han gjort eller ska göra för bebben. Sötis ♥ H*n sparkar också jättemycket, hela tiden. Är så tacksam för det, så jag hela tiden blir påmind om att allt är bra. Jag som varit så rädd efter missfallen är såå glad att jag får känna så mycket för då slipper jag samma oro som jag hade de där spökveckorna då jag inte kände något alls typ. Är bara sjukt glad att den här bebisen verkar vara en liten person som vill säkerställa för mig att jag kan vara lugn och trygg! ♥  Måste bli en omtänksam bebbe! ♥

Påväg till Chris Kläffords spelning, kände mig för en gångs skull jättefin! haha 🙂

Ett fint foto på oss som min syster tog när hon hälsade på med hennes familj! 

 

Läs om alla veckor i kategorin GRAVID VECKA FÖR VECKA >>

Läs min hemliga graviddagbok för vecka 3- 16 här >>

KOMMENTERA

Vecka 22

GRAVIDVECKA 22 (21+0 – 21+6)

Såhär känner jag mig just nu: 

Känner rörelser varje dag! Så mysigt och lugnande för själen ♥ Har mer energi än innan och känner mig mycket lugnare och gladare, men får lite hormonell-slängar som uttrycker sig mest i irritation och ilska isåfall. Jätteglad att en av mina bästa vänner (Madde) hälsar på i veckan!

Stundtals känner jag mig rätt nere över att jag inte kan vara mig själv riktigt, eller “mitt gamla jag” så att säga. Än hur lycklig och glad jag är så kommer tankar på att jag kanske är en tråkig person som gravid, att jag vill kunna göra saker utan att tänka mig för hela tiden, typ pausa och överlåta ansvaret på Petter för en dag, osv. Men vi pratar så mycket om det här så det känns ändå okej, och för det mesta känner jag mig mest lycklig och spänningsfylld!

Tror att jag har foglossning, det gör ont i korsryggen och mest av allt vänster höftled. Låser sig ibland så det bara skär av smärta… (Från 1177: “Bäckenlederna mjukas upp hos alla gravida. När lederna mjukas upp blir bäckenet mer rörligt och ostadigt. En del kan få ont av bäckenuppluckring eller foglossning som det också kallas. Ofta gör det ont i korsryggen, ner i skinkorna eller från blygdbenet mot ljumskarna.”). Kan ju säga att allt det stämmer.. haha.

Såhär säger appen om mig och bebisen i vecka 22:

Gravid i vecka 22

 

Från gravid.se: I graviditetsvecka 22 kan dina bröst eventuellt läcka råmjölk. Montgomerys körtlar på vårtgårdarna, producerar ett fuktigt ämne som skyddar dina bröstvårtor vid amning. Din hudfärg kan förändras och områden med mycket pigment t.ex. vårtgårdar, födelsemärken och fräknar mörknar ännu mer. 

Håret kan kännas tjockare vilket beror på att du inte längre tappar lika mycket hår som vanligt. Hormonerna kan påverka ditt tandkött och få det att svullna och du kan lättare få hål i tänderna just nu. Barnets vikt har i graviditetsvecka 22 ökat till cirka 450 gram och mäter ungefär 27 centimeter. Det har fortfarande slutna ögon men kan reagera på och uppfatta ljus och mörker genom ögonlocken.

Barnet har fått en dygnsrytm och är antagligen som mest livligt när du själv vilar dig. Detta beror förmodligen på att rörelserna från din kropp verkar vaggande och sövande och när du är stilla märker barnet av förändringen. När du är gravid i vecka 22 växer hjärnan mycket fort, framförallt den del som ligger mitt i hjärnan, Geminal Matrix vars uppgift är att producera nya hjärnceller fram tills barnet är fött. Därefter försvinner denna funktion men barnets hjärna fortsätter växa ändå fram till fem års ålder ungefär.

Mina kommentarer om Vecka 22:

“Alltså… det här med råmjölk! Tänk om det skulle börja rinna nu bara helt plötsligt”. Ja, precis så sa jag till min syster för några veckor sedan och hon sa att, nää oroa dig inte jag fick då inget sånt. Ja, tji fick jag.. Kossan is awake. Vaknade med en fläck i sängen och på linnet från EN BOOB. Skrattade så jag höll på att kikna och var tvungen att messa syrran världens fulaste bild som jag inte riktigt kände för att dela med mig av här, än hur naturlig den är! hehe.. Men gud så snopet. Känner mig numer osäker och rädd och vägrar ljusgrått framöver, utifall att det vill bli en likadan fläck igen (hittills har det dock inte kommit mer). Konstigt egentligen, för det är ju ingen fara om det skulle läka lite av livets mest naturliga dryck lixom.. haha. Men ändå, känner mig inte riktigt bekväm med det ännu (om jag nånsin kommer känna mig bekväm med att det synligt rinner). Fick proppa bh:n full med diverse som kunde vara till skydd ifall det händer igen och hoppas på det bästa tills jag köpt såna pads, haha!

Känner av att barnet har någon form av dygnsrytm, tror jag. Bebisen är vaken lite då och då men oftast på samma tider. Då det känns tydligast är direkt på morgonen när jag fortfarande ligger i sängen, samt kring klockan 16.00 och efter klockan 19.30. Men känner absolut mest när jag vilar och lägger mig stilla en stund.

Magen har jätterolig form när jag ligger ner ibland, haha, blir som en backe! Om jag försöker dra in magen så är denna kula alltid där ändå! 🙂

Tycker även att håret känns tjockare och dessutom lockar det sig mer än innan. Har fått superfina korkskruvar i underhåret, haha! 🙂 Tycker håret känns mycket mer lättskött nu, men oroar mig verkligen för när barnet är fött. Tycker ju inte att jag har så himla tjockt hår sedan innan, så om jag ska tappa mer hår än vanligt kommer jag väl bli helt kal på huvudet… Jag som älskar hår och vill ha tjockare och längre hela tiden, haha. Njuter verkligen nu men räds åt att det kanske bara faller av mig sen! Klurar på om mina nya lockar är från barnet och vi skojar rätt ofta om att h*n kanske fått Petters krull-hår och att det visar sig på mig! ♥ 

 

Läs om alla veckor i kategorin GRAVID VECKA FÖR VECKA >>

Läs min hemliga graviddagbok för vecka 3- 16 här >>

KOMMENTERA

Vecka 21 – Halva graviditeten avklarad!

Nu är det definitivt halvlek – Vecka 20+0 – 20+6! (Gravidvecka 21) Woohoo! ♥

.. Och kulan känns mycket större! Som jag skrivit på instagram så var det ganska jobbigt för mig i början att gå ut med den här graviditeten då det gått dåligt så många gånger innan. Kändes mest som en jinx och att något dåligt skulle hända om vi sa något. Men det känns som att denna bebbe faktiskt är här för att stanna, och den har nog världens bästa hejjarklack så tack för det! Så oändligt tacksam att det går bra och att jag fått börja känna så mycket små knuffar & buffar! Trodde jag inte för ett halvår sen då det mesta kändes piss & blä. Och extra tacksam för att Petter är min partner in crime genom livet. Helt klart bäst är han ♥

Såhär står det i appen om mig & bebisen i vecka 21 (20+0-20+6)

Och 1177.se säger: “Nu upplever många att en behaglig tid börjar. Gravidmagen syns ofta väl, men är inte alltför stor. Illamåendet och tröttheten har kanske gått över, men vissa fortsätter att må illa. Humöret brukar vara mer stabilt och de småkrämpor som kan komma i slutet av graviditeten kanske inte har börjat än. Viktuppgången är olika för olika personer. Försök att äta så näringsriktigt som möjligt.”

Mina kommentarer om vecka 21:

Jag kan verkligen inte fatta att barnet är så stort! Helt otroligt, nyss var det ju bara en liten böna. Tycker det är svårt det där med mat, vad jag ska äta och inte. Äter jag nog bra? Nog nyttigt? Äter vi nog ofta fisk och sallad, dricker jag ordentligt, osv osv. Tycker det är sjukt svårt då jag aldrig annars är en sån person som äter lite vad som helst, när som helst. Men jag lär mig och försöker egentligen leva efter att käka med sunt förnuft, lite mer sallad och nyttigheter och frukt slukar jag då det är typ det enda jag är sugen på i denna graviditet och i denna värme! Definitivt en stor craving är äpplen och morötter. Ni som vart eller är gravida, vad är er craving? 

Jag vet inte vad som hänt med mitt hår, men alltså KOLLA KORKSKRUVS-LOCKARNA i underhåret. haha, är detta hormonellt eller är det bara att det är varmt och fuktigt i luften kanske?? 😛

Har inte märkt av någon råmjölk än så länge vilket känns skönt, dock spänner brösten ibland och det kan lixom ilar till i dom lite sådär lagom oskönt. Någon fler som haft så? 🙂 Kulan växer på som bara den och börjar spänna ganska så ordentligt i skinnet! Höften och ryggen har jag ju haft problem med länge. Har fått ett bälte av min bästa granne V , som jag ska testa. Tycker faktiskt det stabiliserar bra och känns skönt om jag står upp, men sjukt obehagligt att det trycker under magen ifall jag sitter eller böjer mig t.ex. Höften kan även låsa sig och sådär, sjukt drygt men hoppas att det ska ge med sig.

I övrigt tycker jag att jag ändå mår hyfsat bra. Humöret håller sig lite mer i schack men kör sina utsvängar ibland, hehe.. Har börjat få lite kramp i vaden då jag sover och lite sammandragningar (tror jag, men bara väldigt små). Jag är sjukt dålig på att dricka med, så ska försöka slurpa i mig mer vatten också… tycker dock jag bara dricker och dricker vatten nästan hela tiden, men tydligen ändå för lite i den här hettan! Bebben kickar på och är så glad att få känna det lilla livet! ♥ Underlättar så mycket med oron så det är inte sant!!!!

Vecka 20+5 ♥

Emma som är en av mina äldsta vänner, kom i veckan och hälsade på och sov en natt hos oss! Det var första gången hon fick se både huset och lill-kulan 😀 Känner mig sååå glad att må så pass bra så jag kan umgås med alla vänner igen!!! (Gick fasen inte med illamåendet). Love it <3

Finaste Emma kom hit och förgyllde mig helg ♥ 

Läs om alla veckor i kategorin GRAVID VECKA FÖR VECKA >>

Läs min hemliga graviddagbok för vecka 3- 16 här >>

 

 

KOMMENTERA

NIPT test och varför vi gjorde det

Tänkte att ja skulle skriva ett inlägg om just NIPT testet som vi valde att göra i vecka 15, dels för att många frågat vad det är och dels för att berätta varför vi gjorde det. Jag vill också påpeka att detta är mina åsikter, tankar och känslor kring NIPT/fosterdiagnostik och det är alltså fritt fram för varje person att själv avgöra vad de tycker och väljer att göra, samt varför de skulle göra det. Jag dömer ingen som tycker eller gör annorlunda än mig. Detta är inte ett sponsrat inlägg och jag hoppas inte att jag trampar någon på tårna med att skriva om detta.

NIPT (Non-Invasive Prenatal Test) är ett test där man urskiljer och testar DNA från barnet ur mammans blod. Detta visar bland annat om barnet bär på någon kromosomavvikelse. Testet ska vara så gott som 99,9% säkert. (Källa: fostertest.se)

Testet vi gjorde heter Harmony NIPT (länk) och det var det enda som erbjöds nära oss (i Luleå) på en privat klinik, men självklart finns en mängd olika. Kikade lite på online-test, men kände att det var för mycket pengar för att inte gå via en klinik. Klinik kändes proffsigare och tryggare. Vi fick påkosta testet själva, och det var inget som vår barnmorska på MVC rekommenderade i och med att hon inte ansåg att vi var i någon riskgrupp på något sätt. Vi gjorde testet enbart för att stilla vår oro. Självklart hade både vi och kliniken som plan att genomföra ytterliga kontrolltester ifall det skulle visa på någon form av avvikelser.

Vi tog bas-testet som testar följande:

  • Trisomi 22, Downs syndrom
  • Trisomi 18, Edwards syndrom (klicka för att läsa mer)
  • Trisomi 13, Pataus syndrom (klicka för att läsa mer)
  • Könskromosomavvikelser
  • I och med att de testar för avvikelser i könskromosomer kan de även se vilket kön bebisen ska ha med största sannolikhet, detta får man givetvis välja om man vill veta. Vi valde också att inte ta det utökade testet med mikrodelektioner, då det dels var väldigt dyrt och sen kändes det rätt onödigt då det är såna ovanliga missbildningar som förmodligen rutinultraljudet visar ändå. Vi var egentligen bara intresserade av de trisomier (13 & 18) som med stor sannolikhet inte är förenliga med liv, sen är det en bonus att vi får veta könet. Huvudsaken är att vi får veta att vårt barn mår så bra det kan ♥

Vi valde att göra NIPT på grund av vår historia med upprepade missfall (tre stycken). Jag skulle precis påbörja en missfallsutredning vi kvinnokliniken efter flera månaders kölista, när jag upptäckte att jag var gravid för fjärde gången. I och med att jag var gravid så kunde de inte ta alla prover man normalt gör vid en sådan utredning, utan fick enbart ta vissa blodprover till att börja med. Proverna de inte kunde göra i och med graviditeten var att spola livmodern och skanna efter fel (av förklarliga skäl) samt att kolla ifall jag eller min sambo bär på någon genetisk/kromosom avvikelse eller liknande som kan vara orsak för missfallen. Då de inte ännu kunnat testa mig för genetiska fel / kromosomavvikelser i missfallsutredningen (alltså testa och se ifall missfallen beror på något dolt genetiskt fel hos mig, tex) samt att många missfall beror just på kromosomavvikelser, kände jag mer och mer att jag gärna ville göra allt i min makt för att försöka slappna av och inte oroa mig lika mycket. Speciellt då vi ändå kommit så pass långt den här gången.

Det finns inga garantier för att en graviditet ska gå bra, vad som helst kan hända om inte minst vid födseln på ett annars friskt barn. Vi fick veta av läkaren som erbjöd NIPT testet att kromosomavvikelserna Trisomi 13 (Pataus syndrom) eller Trisomi 18 (Edwards syndrom) ger missbildningar som oftast inte är förenliga med liv, och kan orsaka väldigt sena missfall, alternativt att barnet dör vid födelsen eller inom två år ifall det klarar sig så långt (ni kan läsa mer om de olika trisomierna som NIPT testar här). Detta är givetvis ovanligt, men förekommer. Om det innebar en extra kostnad för oss att få veta detta redan i ett tidigt skede istället för så sent in i graviditeten, så fick det göra det. Jag kände att jag psykiskt inte skulle orka med att gå hela graviditeten för att sedan veta att vi  kunde fått reda på att barnet skulle dö flera månader tidigare, efter alla missfall vi redan haft. KUB kändes inte aktuellt för oss då det enbart ger en risksiffra, vilket bara kändes mer oroande för mig. Återigen kan vad som helst hända och man kan aldrig vara säker eller veta allt på förhand, men vi ville helt enkelt veta mer konkret att barnet inte led av någon av dessa två avvikelser då jag ville skona mig själv och min sambo från i alla fall det lilla som går att veta på förhand. Testet är inte farligt för fostret på något sätt och ökar inte risken för missfall, och tas genom ett blodprov i armen. Jag hade aldrig gjort ett test som hade minsta möjliga risk för missfall, om jag inte var tvungen.

Genom denna faktan kändes det tillslut rätt att göra testet, och som med stor sannolikhet skulle stilla åtminstone en del av min oro för just dessa saker. Vi diskuterade länge och ofta om hur vi såg på begreppet risk, och vad vi skulle göra ifall det visade på någon avvikelse och så vidare. Det svängde ofta om jag ville göra testet eller inte, jag kände mig ena sekunden bara nöjd att jag kommit såhär långt i en graviditet och att jag borde bara enbart tacksam för det, att jag självklart hade älskat och gjort vad som helst för mitt barn oavsett – för att nästa sekund bli livrädd att barnet skulle dö ifrån mig på grund av en avvikelse jag kunnat veta om tidigare och kanske fått ett mindre traumatiskt händelseförlopp. Jag tror det är väldigt viktigt att prata om dessa saker innan man som par bestämmer sig för någon som helst form av fosterdiagnostik. Hur man som par ser på dessa frågor kan skilja sig avsevärt från person till person. Vid KUB test kan t.ex. en person se en siffra som låg, en annan ser den som hög, osv. Vi hade tur att vi såg rätt lika på hur vi skulle gå vidare vid eventuella negativa svar, men givetvis är det omöjligt att veta hur reaktionen blir på förhand och tur är väl det faktum att det går att ändra sig när svaret kommer.

Vi var båda överens om att oavsett kromosomfel hade vi älskat barnet ändå, men ifall det led av någon form av fel som inte var förenat med liv, kändes det schysstare för både barnet och oss att inte fortsätta graviditeten. Det hade känts mer skonsamt för själen än om vårt barn t.ex. dött vid födseln eller vid två års ålder. Det hade varit fruktansvärt att ta ett sådant beslut, speciellt efter att vi fått tre missfall och inte har några barn sen tidigare. Jag avundas inte dem som behövt ta ett sådant beslut, för det skulle för mig känts orättvist, jobbigt, hårt och förjävligt isåfall. Däremot kände vi att barn och vuxna med Downs syndrom (trisomi 22) kan leva och få ett fantastiskt liv trots en extra kromosom, och vi hade fortsatt graviditeten. Vi kände också att det skulle vara en enorm fördel att veta ifall barnet hade könskromosomavvikelser då läkaren berättade att dessa personer ibland kan ha begränsningar att kunna få barn (detta är bra information att kunna ge till barnet om denne själv nånsin skulle vilja ha barn) samt att de kan vara sena i inlärning och så vidare (väldigt individuellt), men det hade inte heller varit en anledning att avbryta något. Här förstår jag att alla resonerar olika och detta är återigen bara mina tankar, känslor och åsikter – men alla har rätt till sin egen och inget kan därför vara precis rätt eller fel anser jag.

Jag hoppas att ni gillade inlägget och ni får gärna kommentera er åsikt eller känslor kring detta om ni vill! Kram från mig 

KOMMENTERA

Vecka 20

GRAVIDVECKA 20 (19+0 – 19+6)

Blev såå snopet att vi nästan hoppade över hela vecka 19 och bara direkt in i vecka 20! Vecka 20 blev i sin tur också jättekort med bara 2 dagar, haha (jag var ju enligt barnmorskan i vecka 19+4 då jag fick veta det – alltså tre dagar) men ska sammanfatta dem ändå! Kändes så skönt att bli framflyttad och inte bakåtflyttad, men också konstigt då säkert alla mina blogginlägg nu anger lite fel på veckor.. haha. Aja, skit samma! Vi får se hur det går och när bebisen väljer att komma ut!

Jag tror däremot att det är fel, jag tror fortfarande på bf-datum 12 december eller kring Lucia och att mina tidigare veckor är rätt. Det stämmer lixom bättre än vad 6 december gör, om man tänker på rent praktiska saker som när jag hade mens osv…. hahah. Ni fattar 😉 Hur som är det viktigaste att bebben mår bra och att den kommer – då får den komma när den vill (men gärna inte allt för tidigt) ♥

Tycker det är svårt att veta ifall jag nu gått halvvägs i graviditeten nu, eller om det är när jag kommit till 20+0 (alltså vecka 21), någon som vet? Vissa sidor säger att gravidvecka 20 (19+0) är halvvägs medan appen säger att 50% av graviditeten passerat när jag kommer till 20+0. Jag tänker att jag är ungefär halvvägs så kan vi fira det hela veckan, haha!! 😀

Såhär känner jag mig just nu: 

Känner mig piggare än vanligt, men kroppen känns otymplig och jag är sjukt klumpig. Tappar saker och tappar orden/säger fel ord (speciellt siffror), osv osv. Kanske har den berömda gravidhjärnan slagit till ordentligt? Haha! Har rätt mycket sura uppstötningar men käkar massa äpplen så går det över.

Såhär säger appen om mig och bebisen i vecka 20:

Mina kommentarer om Vecka 20:

Fantastiskt att sinnena bildas nu. Hur fränt?! ♥ Att bebisens syn och hörsel utvecklas där inne och vi har ingen aning här på utsidan hur du ser ut, eller vad du hör. Lilla hjärtat ♥  Är så kär i dig redan!

Naveln har inte börjat puta vad jag kan se, men känner dock att magen ibland blir jättehård och sen släpper det vilket jag gissar är någon form av sammandragningar. Hoppas på att det är normalt! Känner mycket rörelser och det gör även Petter. Så mysigt. Är väldigt orolig ibland men den värsta oron har ändå lagt sig, vilket känns skönt. Vi har därför börjat prata mer öppet och avslappnat om allt, vilket känns bra. det kommer också mer naturligt när folk kommenterar magen eller säger något om graviditeten. Märker verkligen att magen växer, att det händer saker där inne. Den har blivit mycket rundare! Tycker att det känns som att jag ändå gått upp lite i vikt nu men då vi inte äger någon våg får jag inte veta förrän vi träffar barnmorskan igen om någon vecka!

Sandra min barndomskompis var i Piteå med hennes familj och vänner, såå kul att träffa dem! ♥ Bjuder på en bild på dem när vi var och käkade middag samt lite andra random kort – eftersom jag knappt fotade mig själv på dessa få dagar som vecka 20 bjöd på:Sandra på besök ♥ Vi har köpt en barnvagn! Skriver mer om det i ett eget inlägg 🙂 Jag och pappa bygger altan ♥ 

 

Läs om alla veckor i kategorin GRAVID VECKA FÖR VECKA >>

Läs min hemliga graviddagbok för vecka 3- 16 här >>

KOMMENTERA

Vecka 19 + RUL

GRAVIDVECKA 19 (18+0 – 18+6)

Vecka 19 blev seriöst världens kortaste vecka då de flyttade fram mig hela sex dagar till på rutinultraljudet (RUL) vilket gör att jag fick hoppas till vecka 20 direkt, så SNOPET men också skönt!!! Mer om RUL längre ner plus i ett eget inlägg, men skriver i alla fall om de dagar jag i alla fall trodde jag var i vecka 19: 

Såhär känner jag mig just nu: 

12 JULI: Känner mig väldigt trött och känner också av en massa fosterrörelser. Det är såå mysigt! Tycker det känns mer tydligt nu att det faktiskt är buffar och knuffar och magen blir lixom lite hårdare på en sida ibland så jag gissar att det är där bebisen ligger? Får lätt sockerdricka i benen om jag sitter med som korsade, eller i armarna om jag håller i mobilen länge eller ligger på en arm. Lite störigt ;p

Jag tycker att det är sjukt jobbigt med värmen, men samtidigt skönt att jag kan gå runt i svala och lösa kläder eller kjol och en lös topp. Kul att magen syns så mycket! Har letat efter tighta trikåkjolar som är något längre, typ som en pennkjol, då de jag har blivit alldeles för korta i och med att magen står ut mer. Något man inte tänker på… haha, i alla fall inte jag. Men verkar inte finnas en enda pennkjol i hela stan!! Någon som har tips på var de säljer tunna stretchiga kjolar modell något längre?

13 JULI: Sjukt taggad inför Rutinultraljud som är på måndag (den 16 juli). CAN’T WAIT! Men är också sjukt rädd att något ska vara fel såklart, men försöker behålla lugnet. Faktiskt så rädd att jag fick komma och lyssna på hjärtljud hos bästa barnmorskan för att stilla min oro så jag klarar mig över helgen. Allt såg bra ut och kunde pusta ut lite.

Såhär säger appen om mig och bebisen i vecka 19:

Mina kommentarer om Vecka 19:

Jag har precis som appen säger börjat få en väldigt ljus/svag rand ner under naveln (linea nigra) men den är inte alls tydlig. Håret känns mycket tjockare och inte lika svårskött som innan, nu känns det faktiskt riktigt fylligt och fint och börjar få endel lockar i underhåret – alltså typ korkskruvar!! Haha, hoppas att dom vill stanna sedan för det är riktigt fint 🙂 Naglarna vet jag inte då jag har gele på dem, men kan säga att både jag och nageltjejen bara skrattar och sliter håret för de sitter mycket sämre. De vill gärna släppa… Så vi ska testa en annan form och se ifall det fungerar bättre tills nästa gång. Hoppas verkligen de vill sitta fast för jag är ju sjukt beroende av nails, hehe. Känner mig typ naken utan 😛

Jag har heller inte märkt av pigmentförändringar av solen, även om jag solat och varit på stranden rätt mycket. Men jag smörjer in mig och är försiktig så hoppas vi på det bästa. Går ju för tusan inte vara inomhus eller ha kläder dessa dagar! Bikini is the shit, haha!

RUL – RUTINULTRALJUD 16 JULI:

D-DAY! Idag fick vi se vår lilla bebis på ultraljud! Så otroligt mysigt! ♥  Alla som varit gravida och gjort RUL vet nog vad jag menar. Det var sjukt nervöst innan då det var samma ultraljudsrum som den gången vi såg vårt döda foster i vecka 9 då jag fick mitt andra missfall. Men så fort vi såg att lillen sprattlade och käkade fostervatten hejvilt så släppte all oro och blev till ett fantastiskt lugn och världens bästa ögonblick! Vi båda satt helt uppslukade och var så himla glada ♥ Började tillslut gråta av både lättnad och glädje! Hormones all over the place…! 🙂

I väntrummet till RUL, haha, magen ser verkligen ut som en basketboll när jag sitter ner! ♥:D

Barnmorskan mätte allt möjligt – lårben, huvud, kikade på ryggraden och fingrar/tår. Vi fick se en liten hand som vevade och en rund liten mage. Hjärtat såg bra ut och det är så himla häftigt att man kan se hjärtats alla fyra kamrar så tydligt. Känner mig så blessed att allt såg bra ut! Hon räknade fram ett nytt beräknad födelsedatum till 6 december så vi hoppade alltså direkt till vecka 19+4, ALLTSÅ VECKA 20! Medan jag trodde att jag var i 18+4. Så allt jag skrivit i mina blogginlägg kan hända att det vart en vecka framåt om hon har rätt… haha! (isåfall gick vi in i vecka 20 ganska precis då jag trodde att vi gick in i vecka 19) ♥ Så glad och lättad att allt såg bra ut! Är så kär i både Petter och det lilla livet som växer inuti mig ♥ Fick massa fina bilder att spara:

Läs om alla veckor i kategorin GRAVID VECKA FÖR VECKA >>

Läs min hemliga graviddagbok för vecka 3- 16 här >>

KOMMENTERA

Vecka 18

GRAVIDVECKA 18 (17+0 – 17+6)

Här kommer en liten bild på magen i vecka 17+1. Tycker den börjar kännas rätt stor, men min syster säger att jag kommer skratta åt att jag tyckte det om typ tio veckor till.. haha. Förstår inte hur den ska kunna bli större, men inser ju när jag kikar på magen på bild att hjärnan spelar mig ett spratt för här ser den inte lika stor ut som den känns! 🙂 Tycker i alla fall det är roligt att den börjar synas, men det är dock sjukt hur hårig magen har blivit! Och SVART HÅR desutom!!! Hahaha.. Är helt förstörd och rakar febrilt medan jag garvar åt mig själv. Är ju egentligen bara naturligt men var inte alls beredd på den förändringen som jag personligen tycker är rätt jobbig. Tänker mig att detta barn kommer födas med skägg om det fortsätter såhär! 😀 Haha!

Såhär känner jag mig just nu: 

Börjar må lite bättre faktiskt! Mår inte illa och känner mig piggare, men blir lätt yr – speciellt om jag inte har ätit på länge. Har lite dille på äpplen, käkar minst ett eller två om dagen. Magen har ploppat ut ordentligt tycker jag och har fortfarande ont i ryggen. Känns jobbigt med värmen, det är såå varmt inne i huset. Vi får inte till värmen och fläkten går konstant. Är alltid mellan 26-28 grader inomhus och kan verkligen inte sova utan fläkt! :/ Tycker att det börjar kännas lite tyngre att andas och blir lätt anfådd. Känns skönt om Petter håller om mig och lixom “håller upp magen”, haha, så den väger nog endel.

Har fortfarande ont i rygg och höfter. Vi har börjat måla mitt hus men blir typ trött direkt och känner mig sjukt frustrerad att jag inte kan hjälpa till mer… 🙁 Kroppen vill lixom inte samma som mitt huvud som ju börjar så så mycket bättre! Men jag försöker hjälpa till genom att måla längst ner så får Petter och våra vänner måla högre upp.

Såhär säger appen om mig och bebisen i vecka 18:

Mina kommentarer om Vecka 18:

Jag känner massor av sparkar redan! Är så lycklig! ♥ Känns som en liten ål eller orm som slingrar runt i magen, haha. Förstår inte riktigt det här sprattlet eller bubblet som många beskriver. Jag tycker det är mest som små, små buffar och knuffar inifrån. Så mysigt!  Andra kan känna om jag trycker ner deras hand ganska hårt mot där jag känner sparkar. SÅ COOLT! Så kan verkligen säga att det stämmer med att bebisen är en riktig sprattelfis där inne!

Vår katt Kerstin har börjat ligga på min mage ganska ofta. Det är såå mysigt, men också såå varmt! ♥ 😀

På Gläntans badplats i vecka 17+6

Eftersom det är så himla varmt tog vi paus i målandet (vi har bara kvar en bit på huset som ligger mitt på solsidan, där det gassar typ 45 gradig sol hela dagen mellan klockan 9-17 typ…) Så vi har bara valt att spendera dagarna på stranden istället! Jag smälter typ bort och försöker mest kyla ner mig med att bada fötterna och spraya hela mig själv med vattenflaska (Sjukt bra tips för övrigt om man är en badkruka som jag!). Upptäckte att alla mina bikinis är något för små, men eftersom vi ska till Kroatien i början på September tänker jag vänta tills dess och köpa en som passar perfekt då, annars lär ju även den bli förliten! 🙂

Får bara färg på armar, bröst, ansikte och fötter tydligen.. Mage, lår och ben förblir vita vad jag är gör, haha! Någon fler som märkt av detta?? 🙂

 

Läs om alla veckor i kategorin GRAVID VECKA FÖR VECKA >>

Läs min hemliga graviddagbok för vecka 3- 16 här >>

KOMMENTERA

Vecka 17

GRAVIDVECKA 17 (16+0 – 16+6)

Jag har just skrivit ut både här och på andra sociala medier att jag är gravid, och tänkte börja skriva ett inlägg per vecka om vad som händer i graviditeten och hur jag mår, en slags Gravid vecka för vecka. Jag börjar med vecka 17 eftersom allt mellan vecka 3-16 finns i kategorin Hemlig graviddagbok. Då känns det naturligt att starta veckovis med denna vecka!

Dessa inlägg är mest för min egen skull då det känns kul att ha kvar tankar, känslor och erfarenheter någonstans. Men jag hoppas givetvis också att ni tycker det är kul att läsa och följa med! 🙂

Såhär känner jag mig just nu: 

Väldigt trött mitt på dagen. Har noll tålamod och väldans kort stubin! Blir snabbt arg, less och irriterad och tyvärr får Petter ofta ta smällen, haha, tur han vet varför ♥ Humöret svänger dock väldans snabbt, kan lika gärna vara superkärleksfull sekunden efter. Känner mig lite lätt psycho… haha! 🙂

Har fått något mer aptit men har tyvärr väldigt ont i rygg och höfter. Kan knappt gå längre sträckor utan att få jätteont. Vart hos sjukgymnasten och fått lite övningar som jag ska göra med och utan ett elastiskt träningsband, så får vi se om det hjälper. Han trodde inte riktigt att det var foglossning utan mer att jag svankar med ryggen, men jag tror att det är både och, haha.. vi får väl se.

Såhär säger appen om mig och bebisen i vecka 17:

 

Mina kommentarer om Vecka 17:

27 JUNI: Kan inte förstå att bebisen ändå är så stor som 16 cm! Har aldrig fattat hur snabbt det går i dessa veckor. Så himla sött att alla fingrar och tår är på plats och att allt säkert är i det minsta lilla miniatyr, och så spännande att känna små, små sprattel inne i magen. Visste förut inte riktigt om det var bebisen jag kände, men idag kände jag det jättetydligt! ♥ Till och med Petter tyckte att han kände något just när jag också kände det, men känns ju riktigt tidigt för det. Första “riktiga” sparken! ♥

Jag själv mår ändå hyfsat bra förutom att höfterna gör ont typ hela tiden, men däremot fick jag världens huvudvärk – ungefär som migrän. Och sedan tokspydde jag. Fick en tid hos barnmorskan som trodde att det kunde vara gravidmigrän. Jag har ju mått illa hela graviditeten i princip men aldrig spytt, jag kan typ inte kräkas… på riktigt, haha. Så det var så sjukt konstigt! Men har inte fått så sedan dess, har däremot vart sjukt hängig och haft tryckande huvudvärk hela dagen. Inget verkar hjälpa, så jag hoppas att det går att sova bort. Fick lyssna på hjärtat igen när jag var hos barnmorskan, det slog 150 slag per minut och hon gissade på att det var en tjej som gömmer sig där inne. Vi vet ju om hon hennes gissning är rätt eller fel, men kan/vill inte säga än utan det kommer i ett eget inägg framöver, hihi! Håll tillgodo ♥

3 JULI: Fyndade ett par ljusrosa gravidchinos med mudd igår för 10 kronor på H&M. Nöjd tjej! 😀 Måste ha det nu, tycker det trycker överallt på magen annars vilket känns sjukt obehagligt. Vaderna och fötterna verkar svälla lite, får skavsår jättelätt.. syns inte men känns! 🙁 Tycker att håret har börjat

Magen i vecka 17.

 

Läs om alla veckor i kategorin GRAVID VECKA FÖR VECKA >>

Läs min hemliga graviddagbok för vecka 3- 16 här >>

 

 

 

KOMMENTERA

Hemlig graviddagbok: Gravidvecka 14, 15 & 16

VECKA 14

FREDAG 8 JUNI:

Haha, nog syns den allt! Och framförallt börjar kännas ordentligt att man har en mage. Kan inte ha några av mina tidigare byxor förutom de allra lösaste eller minst åtsittande. Kör klänning konstant 🙂 Jag har börjat få väldigt ont i höfterna och i ländryggen. Ibland strålar och låser det sig lite i benet också.. inte skönt. Vi har insett att vi måste köpa en ny soffa då våran brakade ihop för någon dag sedan. Vi skojjade om att bebisen blivit så stor att soffan gick sönder, haha! Men i och med fabriksfel ska vi få byta och då tänker vi välja en annan soffa då den vi hade var extremt ostabil från start (och endast 3 månader gammal). Så idag blir det soffprovning för vår del! 🙂

Idag fick jag lyssna på hjärtat igen hos barnmorskan så jag skulle slippa oroa mig så mycket under helgen. Vet inte varför men är så extremt orolig hela tiden att det nästan fysiskt gör ont i mig ibland 🙁 Men oron varvas med världens lyckorus då jag och Petter bara kramas och spånar på baby namn.

 

Såhär står det om barnet i vecka 14 på 1177.se:

Nu kan fostret göra sväljrörelser.“Fostret har blivit sju till åtta centimeter långt, mätt från huvud till stjärt. Det har fått händer och fötter, fingrar och tår. Huden är tunn och genomskinlig, och täckt av små tunna hårstrån. Fostret kan röra sig i vattnet nu, och även göra sväljrörelser. Kroppsdelarna är nu så tydliga att det går att se fostrets kön med ultraljud.”

“Livmodern är nu ungefär lika stor som en grapefrukt. Magen kan bli större, speciellt om livmodern burit barn tidigare. Det beror på att livmodern kan bli mer framåttippad efter den första graviditeten och magmusklerna mer uttänjda. Tröttheten som är vanlig i början av graviditeten kan börja avta. Många får en mörk strimma, kallad Linea nigra, mitt på magen. En del får mörkare hud runt bröstvårtorna. Den beror antagligen på hormonella förändringar och brukar oftast blekna bort när barnet är fött, för att försvinna helt efter något år. För att undvika pigmentfläckar kan det vara bra att inte sola så mycket under graviditeten. Hos många gravida ökar sexlusten mellan fjärde och sjunde månaden. Betydligt mer blod cirkulerar i kroppen och slidan är ofta mer känslig för stimulans.”

LÖRDAG 9 JUNI:

Är världens gråtigaste människa. Gråter för PRECIS allt och är extremt känslig, rädd och orolig. Inbillar mig att symptomen avtar men Petter försäkrar mig om att jag ju säger att jag mår illa hela tiden men kanske bara nu i lite mer normal omfattning, hehe.

Vi har bestämt oss för att göra ett NIPT test, vet inte om det kanske är därför det är så känslosamt just nu? Med ett NIPT test kan man mäta ut fostrets DNA ur mitt blod, och söka efter fel eller avvikelser. I testet vi ska göra (Harmony) kikar dem på trisomi 22, 18 och 13 samt avvikelser i könskromosomer (XO, XXY, XY m.fl). Vi blev inte erbjudna något test, utan har bokat och betalar det själva i Luleå på en privat klinik. Vår barnmorska rekommenderade oss faktiskt inte att göra något test alls. Det var lite i senaste laget att göra testet eftersom det tar någon vecka för provsvar och därefter vill man kanske inte som par stressa fram något beslut, men då vi tidigare fått missfall ville vi komma förbi de “säkraste” veckorna innan vi betalade för något sånt. Vi har i alla fall bokat in tid på måndag som då är vecka 13+4 som enligt appen.

Lär gärna här om varför vi gjorde NIPT test och vad den innebär >>

Detta är min nuvarande konstanta look, håll till godo och beware(!!!) för såhär snygga bilder är det inte ofta jag publicerar i sociala medier, men de visar den gråtiga verkligheten!!!! Hahahaha! 

MÅNDAG 11 JUNI:

Idag har vi varit i Luleå och lämnat NIPT testet. Det var ett enkelt blodprov i två rör, som skickas för analys och om en vecka får vi svar. Läkaren kommer ringa oss och berätta om svaret, och sedan posta det till oss (detta för att vi ska få svaret snabbare och slippa vänta längre än nödvändigt).Vi valde att få veta kön på bebisen, så det ska bli såå spännande och gör det hela lite verkligare för mig! ♥ Hon kommer dock skicka svaret på om det är en kille eller tjej inne i magen via post så vi får öppna brevet tillsammans. Vi tog bas-testet och alltså inte det utökade testet som testar för endel ovanligare missbildningar.

I samband med blodprovet fick vi göra ett ultraljud för att datera och säkerställa graviditeten. Det var första gången någonsin för ett vanligt ultraljud som görs på magen. Så spännande! Jag har däremot lite skräck för ultraljud sedan vi såg vårt döda foster i vecka 9 vid mitt andra missfall (dock vaginalt ul den gången) så jag var jätterädd innan. Självklart säger hon ingenting när hon börjar kika och jag får total panik inuti då barnet ligger HELT stilla och jag ser inget hjärta, precis som då. Men sedan säger Petter åt henne, “visst är det där hjärtat” och då kunde jag pusta ut och njuta lite mer av att man kunde se konturer av en liten människa, huvudet, ögonhålan, små tår och en liten näsa ♥ Ryggraden såg dessutom fin ut.

Grät lite efteråt för det var så mäktigt att för första gången få se vårt lilla barn leva på skärmen, och dessutom se ut som ett barn! ♥ Däremot fick vi en riktigt dålig ultraljudsbild, det var slut papper i maskinen och hon upptäckte det inte förrän efter vi var klara, man ser nästan ingenting och bebben liknar en liten alien, haha! 🙂 Sjukt synd för hade vart kul att spara, då hon fick till världens bästa bild där man såg armar ben och precis allt i profil (men den blev på den avkapade bilden ovanför). Men vi får hålla kvar bilden i minnet istället ♥

TISDAG 12 JUNI:

Tycker det känns jättekonstigt att säga högt att jag är gravid till andra. Jag har nästan aldrig sagt det själv när vi berättat, utan det är Petter som får säga det till folk eller så har jag mest hintat istället. Hemma med Petter och till min familj är det inga problem. Jättekonstigt, men jag tror det beror på att jag är jätterädd att säga det högt för då blir det verkligt och då är det jobbigare om något dåligt händer att jag lixom “trott” på att det ska gå bra som innan. Längtar tills den oron släpper lite grann, för helt försvinner den väl aldrig haha.. Men skulle så gärna vilja njuta av graviditeten och tro på den. Någon annan som upplevt samma sak, att man lixom väljer en omväg så man inte säger orden “jag är gravid” för det känns så overkligt eller läskigt av någon anledning? Jätteknäppt i alla fall, för helst av allt hade jag velat skrika ut det till världen! ♥ 

På morgonen känns magen obefintlig och jätteliten, i jämförelse med efter jag ätit frukost och resterande dagen. Här är den på morgonen idag i vecka 13+4. Jag tycker inte det syns alls, utan den är nästan plattare än innan jag blev gravid. Haha! Men direkt efter jag ätit något och mot eftermiddagen sväller den och känns tre eller fyra gånger så stor!

 

VECKA 15

TORSDAG 14 JUNI:

Idag är det gravidvecka 15 (14+0)! GUD VAD TIDEN GÅR! Vi väntar med spänning på vårt svar från NIPT. Försöker fokusera mest på att vi ska få veta om det är en liten brutta eller snubbe där inne, istället för att fokusera på att barnet kan vara sjukt. Vi har i alla fall i samråd med barnmorskan/läkaren som tog testet kommit fram till att ifall barnet har Downs syndrom eller någon könskromosomavvikelse gör det inget för oss, då vi skulle älska barnet lika mycket och anser att en person med Downs kan få ett fantastiskt liv ändå. Könsavvikelse kan också vara bra att veta om då de tex kan få svårt för att få barn i vuxen ålder osv men inget vi skulle avbryta graviditeten för. Men de trisomierna som i regel inte är förenligt med liv kommer vi förmodligen avbryta (självklart efter fler tester i sådana fall och diskussioner med läkare) då vi vill förskona oss från en sådan händelse efter alla tidigare missfall (baserat på det läkaren sa, att oftast klarar sig inte barnet utanför magen om ens i magen med dessa). (Klicka här för att läsa mer om trisomierna 13 och 18, och varför vi tog NIPT-test).

Har dessutom upptäckt ett nytt gravidsymptom under förra veckan – HICKA!! Hickar till konstant typ 3-4 hick sen är det bra. Haha! sjukt skumt. Sedan har aptiten ökat något, nu är jag faktiskt sugen på mat och det värsta illamåendet håller på att ge med sig. Nu mår jag bara illa lite då och då under dagen och inte lika mycket som innan, utan nu är det mer surt i halsen.

TISDAG 18 JUNI

Hallå, ring läkare ring!!!! Du skulle ju ringa idag om prov-resultat?? hahah 🙂 Vadå noll tålamåd?

Tror katten känner av min rastlöshet, haha, hon sitter fast i mig som ett klistermärke. Till och med på toaletten, haha, kolla bilden nedaför: Hon ska till och med ligga i mitt knä när jag går på toa och kissar. Hahaha!!! Lite läskig är hon men ack så bra supporter / sidekick, haha.

ONSDAG 20 JUNI

Idag ringde läkaren om svaret på NIPT! Allt såg bra ut och inga kromosomavvikelser hade hittats! Vilken lättnad att allt verkar bra. De hade dessutom fått ut en stor andel av barnets DNA i svaret så hon sa att det var väldigt säkert och pålitligt. Nu väntar vi bara på brevet om du är en kille eller tjej, vilket kommer med posten. Men eftersom det är midsommar i helgen hinner det nog inte komma fram före helgen.. Vi får helt enkelt vara nyfikna ett tag till men det gör inget för just nu är vi prata så sjukt glada att allt var bra – Det är huvudsaken för oss och resten spelar mindre roll! 🙂

Blir lätt anfådd, läste i min gravid-app att mitt hjärta redan är cirka 20 procent större än innan graviditeten för att klara syretillförseln till mig och barnet. Hur coolt?! Står också att bebisen kan vicka på sina fingrar.. Åh, gud så vi längtar efter dig och hoppas att alla ska gå bra lilla mini-människa! Så overkligt att veta att detta händer inom mig ♥ Idag kommer min mamma hit också och ska hålla oss sällskap tills torsdag. Längtar efter henne! ♥ Vi kan ju inte ses så ofta när hon bor tre timmar bort med bil, och ibland skulle man verkligen behöva lite mamma-love som gravid, haha. Men nu äntligen ska jag få det! ♥

Mina symptom under vecka 15: Trötthet, yrslig, huvudvärk, känsligt tandkött, väldigt ont i höfterna och det mest nasty av allt; flytningar. Alltså too much info men…. VADFAN, har något slagit på en kran eller?! Någon annan gravid som känner igen sig??? hahaha usch.

 

VECKA 16

Såhär står det om gravidvecka 16 på 1177.se: (Bild minbebis.se)

“Fostret är cirka 16 centimeter långt och väger runt 150 gram. Benen i kroppen blir allt hårdare och nervsystemet fungerar. Det syns vid en ultraljudsundersökning genom att fostret rör sig med samordnade rörelser. Fostret har gott om plats att röra sig i magen. Fostret kan höra och rycker till om något plötsligt ljud uppträder nära magen. Ljudnivån inne i magen är annars ganska dämpad, ungefär som om du ligger i badet med öronen under vattnet. Fostret hör hela tiden ljud från omgivande hjärta och tarmar.”

“Många gravida känner sig nu piggare och illamåendet kan ha försvunnit. Vissa som varit gravida tidigare kan känna barnets rörelser, som pirrande bubblor eller som en fisk som sprattlar till, lätt att blanda ihop med gaser och tarmrörelser. Magen fortsätter att växa. Hjärtat pumpar runt en större blodmängd än vanligt vilket kan leda till andfåddhet.En del gravida kan få halsbränna. Många känner en brännande känsla i bröstet och får sura uppstötningar. Att undvika större måltider, mycket dryck sent på kvällen samt starkt kryddad och fet mat kan hjälpa. Bäckenlederna mjukas upp hos alla gravida. Det är en normal process för att utvidga bäckenet. När lederna mjukas upp blir bäckenet mer rörligt och ostadigt. En del kan få bäckensmärta. Du kan få ont i bäckenet, korsryggen, ljumskarna, höfterna, på skinkorna, baksidan av låren och över blygdbenet.” 

TORSDAG 21 JUNI:

Alltså…. är så less idag. Kom ingen brevbärare alls, varken igår ELLER idag! Dvs. ingen post alls, lika med inget brev från kliniken. Torsdag är ju inte ens en röd dag…. och fredag är bara dagen före röd dag. Åh. Haha, nu är tålamodet slut! Men, men, vi får suga på karamellen ett tag till om vem du är där inne! 🙂 Känns på ett sätt ganska bra, då det ändå är lite spännande att inte veta. För oss var det ganska självklart att ta reda på det, mest för att det skulle kännas mer verkligt efter missfallen (jag har inte velat tro på det). Och som jag sagt innan, det viktigaste är verkligen inte könet på bebisen utan att allt går bra och att den mår bra där inne. Då är jag nöjd ♥

Förstår fullt ut de som väljer att inte ta reda på könet och väljer en överraskning. Men för oss känns det rätt denna gång att veta så mycket som möjligt för att få en verklig bild av att detta faktiskt händer, hur knäppt det än kan låta för andra. Det är hittills helt overkligt för mig och väldigt svårt att ta in att det kanske kommer gå bra denna gång.

MIDSOMMARAFTON 23 JUNI MORGON:

Mamma har åkt hem efter några mysiga dagar, och idag visar appen att jag är i v. 15+2. Vi ska på midsommarfirande hos några vänner, de flesta som ska dit har redan fått reda på att jag är gravid men de övriga som inte vet ska vi berätta för där så jag slipper låssasdricka osv. Jag mår ganska illa till och från och har sjukt ont i höfterna. Jag äter också sjättesakta och kan ju inte dricka alikohol, så det känns kul och skönt att få berätta öppet för alla som är där. Oroar mig endel för Rutinultraljudet som vi bokat in i vecka 19 (mitten på juli), men tänker mig också att oron kanske släpper lite ifall vi kommer så långt och allt dessutom ser bra ut.

23 JUNI KVÄLL: Under kvällen berättade vi för dem alla och de som inte visste blev såå glada! Så himla roligt det kändes men ändå läskigt att säga det högt som alltid. De fick gissa om de tror att det är en tjej eller kille för skojs skull, då vi ju får brevet nästa vecka förmodligen. Det blev ungefär 50/50 på hur de gissade, så nu får vi bara vänta och se vilka som har rätt! ♥ Här kommer en bild på oss från kvällen:

SÖNDAG 24 JUNI

Vi åkte snabbt till Umeå dagen efter midsommar för att hälsa på min syster och hennes familj! Så himla kul, saknar dem jättemycket och ofta men nu fick jag en härlig dos av småbarnen och bra tjejsnack med syrran! ♥ Fick avnjuta ett fotbad på barnens “SPA” utomhus, hur gulligt?! Dock sjukt härligt som trött, gravid kvinna. Haha! Undrar om barnen märkte att jag har en bebiskula? Tror faktiskt den äldsta sneglade lite på den, men vi valde att vänta med att säga till dem efter vi fått svar på NIPT och att man kanske kan visa ultraljudsbild för dem, osv. Förutom detta hann vi även förbi en sväng på IKEA och beställde en soffa, äntligen. Den kommer till oss om cirka en vecka! Såå nöjd! 🙂

Fot-spa i Umeå, haha. Så söta ♥ Mina tre älsklings-barn i världen! (plus den fjärde som är på insidan av mig, hihi)

TISDAG 26 JUNI MORGON: 

Alltså, har kollat efter brevbärare hela jäkla veckan… Men aldrig får vi något brev. Sååå nyfiken på vem du är, kan inte hjälpa det! En bild på magen i v. 15+5 tills vidare:

TISDAG 26 JUNI KVÄLL: 

Nu har vi äntligen fått brevet, och nu vet vi om det ligger en liten brutta eller snubbe där inne i magen och gror!!! ♥ Svaret kommer jag publicera i ett eget inlägg efter att alla dessa hemliga dagboksinlägg är utlagda. Så ni får vänta tills dess, hihi. Men vi är bara såå lyckliga just nu att allt ser bra ut och att vi äntligen kanske kan känna att denna graviditet kommer gå bra och är på riktigt!

Här kommer en bild just efter vi fått veta, och en liten skärmdump från en inspelning vi gjorde just innan och när vi skulle öppna kuvertet tillsammans tillsvidare, medan ni väntar på svaret… hihi. Fortsättning följer… ♥♥♥♥♥

 

Läs Hemlig dagbok för Gravidvecka 3 & 4 här!

Läs Hemlig dagbok för Gravidvecka 5, 6 & 7 här!

Läs Hemlig dagbok för Gravidvecka 8, 9 & 10 här!

Läs Hemlig dagbok för Gravidvecka 11, 12 & 13 här!

 

Klicka här för att komma till alla inlägg som rör Graviditeten ♥

Klicka här för att komma till inlägget om varför vi gjorde NIPT test 

KOMMENTERA

Hemlig graviddagbok: Gravidvecka 11, 12 & 13

VECKA 11

Om fostret står det såhär i vecka 11 (1177):

“Fostret har blivit ungefär fyra centimeter långt. Det har armar och ben och väger runt åtta gram. Nu börjar könsorganet få sin form. Ögonen har täckts av tunna ögonlock. Fostrets lungor har kommit en bit i sin utveckling och är fyllda av fostervatten. Tarmarna som en tid har legat i navelsträngen får nu plats att dra sig in i bukhålan där levern, bukspottkörteln och andra organ växer till.”

“Graviditeten syns oftast inte så här tidigt, men den brukar kännas mycket tydligt. Trötthet är vanligt och behovet av vila är stort. Nu börjar blodmängden i kroppen att öka. För en del gravida som mår illa avtar besvären efter den här veckan.”

Bild från gravid.se

LÖRDAG 19 MAJ:

Idag är jag enligt appen i vecka 10+2, dvs. graviditetsvecka 11. Tycker det är supersvårt att förstå systemet med gravidveckor och veckor hit och dit. Blir aldrig klok på vilka hemsidor som använder sig av vilket räknesätt, eftersom alla skriver olika. Men går efter preglife-appen och 1177.se som går efter bf-datum, så tänker jag att det ska vara rätt! 🙂

Petter fyller dessutom år idag! Grattis älskling och världens bästa blivande pappa!  Vi firade genom att resa vårt garage, haha. Han fick alltså jobba dagen till ära.. stackarn! Men på eget bevåg! 🙂 Jag hade inte berättat för någon av dem som var med och hjälpte till med garaget inkl. min pappa och Eva, så jag fick smyga med att magen stod rakt ut och självklart mådde jag SJUKT illa så jag fick springa och äta banan och frukt hela tiden, och skylla på ryggen. Petter var livrädd att någon takbalk eller vägg skulle ramla ner på mig så han tvingade mig att inte vara med, haha. Jag och Eva fixade mat istället, gjorde en paj och en lasagne. Lasagnen var såååååå god, men höll på att svimma medan jag gjorde den, hehe, gissar på lågt blodtryck blandat med illamåendet. Pajen var tacokrydda i så den kunde jag inte äta alls. Sedan vi åt nachotallrik för tre veckor sedan känns det olidligt, jag tål typ inte taco smaken. Jättetrist!

Bilden ovan kan ju lätt vara den fulaste bilden på mig någonsin, med den fulaste hållningen ever. Hukar jag ner mig för att magen int ska synas eller vad?? Haha!  😆 

Min pappa som hjälper till och resa takstolar! 

MÅNDAG 21 MAJ:

Status just nu är ledsen och flyförbannad på typ… ALLT. Haha. Varför? Livet blir ju så tråkigt?  🙁 Tur att Petter är en sån mästare på att göra mig trygg och lycklig, för dessa monster-hormoner är inte att leka med alltså..! Det är verkligen berg och dalbana just nu, kan få raseriutbrott och säga elaka saker bara rakt ut och sedan efter en sekund vara hur gullig och kärleksfull som helst. Har känt mig avundsjuk ibland också på andra snygga brudar som går förbi; jag vill också vara sommarfräsch med highwaist-shorts/byxor och snygga toppar! Dom har ju värsta glowet!

Själv känner jag mig som en sur säl i för små kläder och flottigt hår. Dessutom lite uppgiven och rädd att gravidsymptomen börjar avta. Ska dom göra det?? Eller är något fel? Känner mig som ett frågetecken. Både Mallan och min syster informerar mig som de såkallade “spökveckorna” där man inte känner så mycket, lite olustiga veckor där man helt enkelt inte känner sig speciellt gravid. Jippie, tänker endel! Jag tänker självklart att något är fel.

Googlar om spökveckor. Får upp massa forumsinlägg på bland annat familjeliv, minbebis och alla dom där kring dessa spökveckor. Och ohja, nog måste de existera! Verkar som hälften av alla gravida (min tolkning, haha) lider av dessa spöklika veckor mellan vecka 9-15. De typ… känner ingenting. Okej då, ska försöka inte oroa mig men lite jobbigt är det ju.

ONSDAG 23 MAJ:

Nu i vecka 10+6 sa min gravida mage ifrån. Nu behöver den en skönare byxa, för den kvävs i mina jeans! Vädret har ju tillåtit långkjol och klänning typ hela Maj, så jag har i princip levt i slappa plagg som inte tar åt någon stans. Idag var det däremot mulet, och jag insåg att byxorna inte gick att knäppa. Efter flertalet misslyckade försök till att kirra en provisorisk knäppning med gummisnodd, kände jag att det fick bli en tur till H&M:s mammaavdelning.

Åh herregud, jag kände mig totalt LOST bland mamma-plaggen. Vad ska man ha för storlek? Är mudden lixom mindre på en mindre storlek eller är det bara själva plagget som är mindre? Ser någon mig?! Haha.. tankarna snurrade. Tillslut fick jag med mig ett par grå mamma-jeans som var på halva priset, ett par svarta likadana, ett par vita och blå shorts och en gul t-shirt. Nu sommar, är jag REDO! Och förresten, HUR SKÖNT ÄR DET INTE MED MUDDEN?!! Varför har man inte alltid gravidmudd på allt? 😀

Livet är seriöst räddat med mudd!  

VECKA 12

TORSDAG 24 MAJ:

Idag går vi in i gravidvecka tolv (11+0)! Efter den här veckan är den största risken för missfall över, alltså egentligen vecka 13 (12+0), men vi fick ändå feeling och valde att berätta för Petters föräldrar och syster idag! Var så himla kul, vi köpte fika och ett försenat morsdags-kort där vi bara skrev 1+1=3, till Petters mamma som hon fick läsa högt. De blev så himla glada och hans mamma sa att hon faktiskt hade anat lite när jag blivit smygrund om magen (No shit, pommes! Är ju som en vattenmelon så inte så konstigt, haha).

Saknar verkligen att kunna äta vad jag vill just nu. Är så sugen på parmasinka, gravad lax, ostar, rödvin… Ja allt det där en gravid kvinna helst ska undvika. Såklart. Varför blir det så? Är det bara jag eller är det ett utbrett fenomen bland gravida? Eller kanske bara människan i stort.. hehe, vi vill ha om vi inte får. Typ så känner jag mig, som ett barn som bara vill göra det där föräldrarna sagt att man inte ska göra. Men ska låta bli, känns onödigt att riskera något när jag är så rädd för missfall. Även om det kanske inte orsakar det, så är det onödigt att utsätta sig för tanken på att det var en själv som gjorde något fel.

FREDAG 25 MAJ:

Idag fick vi lyssna på bebisens hjärtljud hos barnmorskan! Så fantastiskt ♥ Spelade in en liten video så vi kan lyssna igen. Hjärtljuden tog en liten stund att hitta, men var väl införstådd i att det var otroligt tidigt och att det fanns en risk att det inte gick att höra ännu. Men det gick! Så glad, minskade min oro något enormt.

Ringde barnmorskan på morgonen och var så sjukt orolig, så det var hon som föreslog att jag skulle komma in och prova lyssna. Det var en annan barnmorska än den vi hade först, men båda är verkligen lika fantastiska! Så tacksam för att de är så förstående och hjälpsamma, och verkligen tar min oro efter missfallen på så stort allvar. Hon sa även att blir jag orolig igen så får jag komma och lyssna när helst jag vill i mn av möjlighet. Då det bara tar ca. 5-10 minuter kan jag till och med komma mellan inbokade besök. Verkligen rätt människor på rätt plats! ♥

TISDAG 29 MAJ:

Nu då Petters föräldrar vet om att jag är gravid, kände vi också att det inte gör något ifall det syns. För första gången på länge körde jag en tight klänning! Och visst syns det? Nu har magen börjat bli lite mer som en gravidmage tycker jag, lixom mer där livmodern är. Än är det ju knappt så den borde synas, är säkert mest tarmar, men lite kul är det. De som inte vet skulle ju kunna tro att jag bara ätit massa bullar också, haha!

Har varit väldigt gråtig i veckan, gråter seriöst för ingenting! Haha! Petter skrattar åt mig för han tycker jag är söt som är så lättrörd. Jag blir typ rörd bara han tittar på mig ibland. Gud, dessa hormoner.. Men hellre gråtig än arg i alla fall! 🙂 Tycker att mitt hår har blivit lite tjockare och att jag är tröttare på dagen än på kvällen som jag var förut. Somnar ofta en stund på soffan! Det gör att jag i alla fall sover bättre på natten då jag lyckas vara vaken i alla fall till klockan 22-23, och vaknar lite bättre tid på morgonen.

VECKA 13 – ANDRA TRIMESTERN

TORSDAG 31 MAJ:

ÄNTLIGEN vecka 12+0 (v 13), dvs. ANDRA TRIMESTERN! (olika sidor säger olika här, endel säger 12+0 och endel 13+0 så vi tänker att vi börjar andra trimestern idag och sen är den på “riktigt” om en vecka, haha, någon som vet??) Nu ska även den största missfallsrisken vara över enligt den statistik som finns!!!! Jippie! Jag kan inte säga att jag är lättad, snarare ännu räddare för nu har vi kommit så långt att det inte skulle förvåna mig att det hände något dåligt. Brottas mycket med dom tankarna och känslorna.. Men nu jäklar verkar bebben vara en stark liten en som ändå kommit såhär långt! Kanske kan man våga släppa lite rädslor? Nu SKA det gå bra! Vill inget hellre än att bara få vara lycklig och glad över allt detta!

Såhär står det om fostret i vecka 13 på 1177:

Graviditeten brukar delas in i tre delar, de så kallade trimestrarna. Den första trimestern pågår till och med vecka 12, den andra mellan vecka 13 och 27, och den tredje från vecka 28 till att barnet föds. Med vecka 13 börjar andra delen av graviditeten, trimester två.

[…] 

Fostret har fått lite mer vatten kring sig och kan röra sig mer obehindrat. Det är ungefär sex centimeter långt och väger cirka 60 gram. Ögonen sitter fortfarande brett isär och öronen sitter långt ner. Skelettet har hittills varit mjukt, men håller på att hårdna. Vid en röntgenundersökning skulle fostrets skelett också synas. Hjärtat har slagit sedan graviditetsvecka 6. Under den tid som barnet ligger i magen har det en särskilt anpassad blodcirkulation. Hjärtat pumpar runt blodet, men det passerar inte lungorna. Eftersom fostret inte behöver använda lungorna ännu tar blodet en genväg genom hjärtat. Därför finns ett hål mellan hjärtats två förmak. När barnet föds och tar sitt första andetag trycks hålet samman. Risken för missfall minskar betydligt nu. Få missbildningar tillkommer efter den här veckan.” 

LÖRDAG 2 JUNI:

Idag bjuder jag på en selfie från Luleå! Jag tycker att magen syns jättemycket! ♥ I alla fall i denna belysning, haha..!

 

MÅNDAG 4 JUNI:

Idag är jag i vecka 12+4. Har konstigt nog lite svårt att vara glad just nu, blir orolig för minsta lilla då det inte känns lika mycket nu som innan att jag är gravid. Känner mig rätt ofta arg, blir rasande för ingenting. Brösten ömmar till och från. Har fått lite mer surt i halsen och mår illa än.. Men går över mer mot sura uppstötningar. Magen går sjukt långsamt och inget verkar hjälpa mot det. Känner mig som nåt uppstoppat djur, haha!

Både jag och Petter fick komma och lyssna på hjärtljudet idag! Det var första gången Petter fick höra hjärtljudet med doppler! ♥ Petter sa att hjärtat just nu verkade slå 160 slag i minuten, men minns inte säkert.. Barnmorskan pratade lite om fosterdiagnostik och endel annat. Hon kollade även järnvärdet, och det såg ganska bra ut. Blodtrycket hade sjunkit rejält, var ganska lågt nu. 98/75 var det på (jag brukar i normala fall ha onkring 110-120/80 eller något sånt). Har märkt av att jag fort blir yr när jag ställer mig upp och snabbt blir svimfärdig om jag står eller går länge! Försöker mest bara ta en vecka i taget.. Det fungerar bäst för oron i varje fall. Men så himla mysigt att höra hjärtljuden, blir så mycket mer verkligt. Gud vad vi undrar vem du är där inne! ♥

Från besöket hos barnmorskan då vi lyssnade på hjärtat med doppler! ♥

Fortsättning följer…. 🙂

Tills dess läs gärna någon av de andra inläggen nedan om du inte redan gjort det 

 

Läs Hemlig dagbok för Gravidvecka 3 & 4 här!

Läs Hemlig dagbok för Gravidvecka 5, 6 & 7 här!

Läs Hemlig dagbok för Gravidvecka 8, 9 & 10 här!

 

Läs Hemlig dagbok för Gravidvecka 14, 15 & 16 här!

 

Klicka här för att komma till alla inlägg som rör Graviditeten ♥

KOMMENTERA

Hemlig graviddagbok: Gravidvecka 8, 9 & 10

VECKA 8

Ett embryo som är nästan två centimeter långt.Om fostret står det såhär i vecka 8 (1177):

“Embryot är ungefär en och en halv centimeter långt. Än så länge mäts längden som en rak linje från huvudet till stjärten. Nu kan embryot göra några enkla rörelser. Armen har fått en armbåge, på händerna börjar fingrarna växa ut med simhud mellan, och tårna börjar utvecklas. Ögonen håller på att få ögonlock, men sitter ännu långt ut på sidan av huvudet. I munnen håller gommen, tungan och anlag för tänder på att bildas. En liten del av tarmen ligger i navelsträngen strax utanför magen. Det beror på att tarmarna växer så snabbt att de inte får plats inne i kroppen.”

MÅNDAG 1 MAJ:

Idag går vi in i vecka 7+0 enligt min app, dvs. gravidvecka 8 ♥ Är så lycklig att allt ser bra ut än så länge, men är så orolig till och från. Oroat mig att det ska blöda varje gång jag är på toaletten och tittar typ maniskt efter blod. Petter får ibland stå utanför dörren och prata med mig eller berätta en rolig historia så jag ska slappna av och inte tänka så mycket på blod, haha, gud så sjukt..! Känner mig helt paranoid ibland, men det får väl vara så tänker vi. Folk skulle ju tro vi var knäpp om de hörde oss! 😀 De första två missfallen såg vi ju ett levande foster veckan innan jag började få blödningar, så blod för mig blir ju tyvärr “lika med missfall” – vilket kanske inte gör det speciellt konstigt att jag är så orolig och nojig varje gång det finns en chans till blod.

Men nu är det ju inte ens så: Att blöda i början är ju vanligt när man är gravid och jag har till och med vänner som blött mer eller mindre genom hela graviditeten och där allt gått bra. Jag gissar att alla gravida oroar sig för missfall dessa veckor, men jag tror att min oro är lite extrem med tanke på mitt bagage. Utöver oron har jag fortfarande extremt illamående hela dagarna och är väldigt trött. Redan klockan 19.00 slår av-knappen på och jag somnar ofta framför soffan. Att jag fick lite slingor i luggen tidigare idag piggade i alla fall upp lite! 🙂 Yay!

Bjuder på lite bilder från igår, Valborg (30/4) då vi grillade inomhus eftersom det spö-regnade ute plus att vår gård en är lervälling utan gräsmatta ändå. Jag drack alkoholfritt hela kvällen och de enda som visste om att jag var gravid var Petter & min vän Kamilla 🙂 Mysigt att ha en hemlis som nästan ingen annan vet! Försöker klä mig i lösa kläder så min svullna mage inte ska synas:

 

ONSDAG 2 MAJ:

Idag är jag bara extremt orolig. Alltså konstant. Ligger bara i soffan och sover och mår illa och oroar mig.. Googlar sönder hela internet också, men vet ju att det bara blir värre då. Är enligt appen i vecka 7+1 och ett av missfallen kom i v 7+6.. Tänker konstant på att barnet kanske inte lever, som det hände då. Detta gör i sin tur att jag konstant tänker på att det ska börja blöda.. Känner noll matlust just nu och har ganska ofta hugg och molvärk, blandat med inget alls som nästan oroar mer än då det känns. Läser detta på 1177 vilket lugnar lite:

“Nu växer livmodern och blir lika stor som en apelsin, men den går ännu inte att känna utifrån. Det kan kännas som mensvärk när den växer och tar plats. Många kan behöva kissa oftare än vanligt. En orsak kan vara att livmodern trycker mot urinblåsan. Det är vanligt att tycka viss mat är äcklig. Håret kan förändras och kläderna kan kännas trånga. En del får akne. Ökade flytningar är vanligt under graviditeten … Det är också vanligt med blödningar tidigt i graviditeten, utan att fostret tar skada.”

 

 

TORSDAG 3 MAJ:

Blir lätt arg och irriterad men försöker att inte ta ut allt på Petter, han är ju bara fin och förstående men tyvärr nära till hands när utbrotten kommer  Inte blir det bättre av att magen och tarmen ungefär tagit ut semester och står helt stilla, hehe (AJ MAGKNIP!!) Tror jag är på gränsen till raseriutbrott hela liten eftersom jag är så orolig, det lixom triggar att jag hela tiden går på helspänn plus hormoner med eget liv ovanpå det såklart. Haha. Hormon-monstret skulle jag vilja kalla mig själv 😀

Någonstans mitt i oron har både jag och Petter en bra magkänsla, vilket ändå är lugnande. Men det är läskigt, jag tycker det är svårt att urskilja magkänsla och rädsla som uppkommit på grund av tidigare erfarenheter. Hittar jag på att det ska gå bra för att jag vill det så gärna eller är det faktiskt så att det kommer gå bra? Får väl bara vänta och se helt enkelt.. Har i alla fall nästa VUL inbokat den 14 maj så om jag kan stå ut tills dess får vi se ifall vi kommit oss fram till vecka nio samt om det var en eller två bebisar.

HELGEN 4-6 MAJ:

På fredagen 4/5 träffade vi vår gulliga barnmorska på MVC, och där tog vi en del prover och pratade lite om hur jag ska hantera min oro. Vi pratade också om KUB och NIPT test och ifall vi vill göra det måste vi åka till en privat klinik i Luleå då detta inte erbjuds i Piteå. Hon var nyfiken på det faktum att det kunde vara tvillingar, så vi fick en del info kring hur det kan bli lite annorlunda ifall det är en tvillinggraviditet. Hon tyckte jag skulle börja gå upp i vikt snart, då jag nästan gått ner ett kilo pga illamående och att jag inte får i mig lika mycket mat som innan. Känns ju sådär.. men försöker verkligen allt jag kan att äta trots illamåendet. Haha, sitter ibland och sjunger vid matbordet för att inte tänka på att tuggan växer i munnen! 😛

Fredag kväll till Söndag åkte vi till min mamma och min gamla hemstad, och vi berättade för henne att hon ska bli mormor. Hon blev jätteglad ♥ Älskade mamma! Hon är ju mormor sedan innan till mina syskonbarn men så roligt att hon äntligen ska få bli mormor till mitt barn. Hoppas vi i alla fall, men vi håller alla tummar och tår!!!

Humöret svänger värre än Lets dance-kjolarna! 😛 Hände en liten olycka med makrillsburken… Blev rasande när den lilla flärpen man öppnar med lossnade på andra burken i rad, så den åkte i golvet och blev lite lätt deformerad… sedan svängde allt och jag skrattade så jag grät och ingenting. Haha. Alltså gud hur ska jag bli som mamma om irritation får mig att kasta makrillsburkar hejvilt? Blir typ rädd för mig själv hur allt kan svänga från 0-100 och sen tillbaks igen på fem minuter! Preggo hormones deluxe! Får skylla på dem.. Fisk luktar för övrigt sjukt äckligt. Tål inte heller lukten från avfallshinken, den får Petter hantera för jag får typ kväljningar av den. Usch! Endel saker luktar och smakar heller inte som de brukar.

Makrillsburken åkte i golvet, haha. Vadå kort stubin?  👿 Bilden nedanför är tagen typ en timme efter, då jag gråter av skratt till något som syrran skickade på sms. Alltså herregud vilka humörsvängningar!

VECKA 9

TORSDAG 10 MAJ:

Vecka nio, nervösaste veckan då det är ett nytt VUL på måndag för att se hur det har gått sedan senast. Idag är jag enligt appen i 8+2 och magen är som en svullen ballong. Är ju mest tarmarna som är svullna vilket gör det jättesvårt att dölja magen. Magen jobbar på sjukt långsamt så försöker hålla mig vaken om kvällarna men det är helt omöjligt. Jag måste vara väldens tråkigaste flickvän, haha! 🙂 Det är verkligen sömnkaos, vaknar flera gånger om natten än. Har inte sovit en hel natt sedan plusset nästan. Är helt slut! Börjar dock må något mindre illa, eller, mindre ofta i alla fall.. Men när jag väl mår illa är det ILLA.

Är så sjukt lycklig men så sjukt rädd på samma gång. Vi har en bra magkänsla, men rädslan tar över väldigt ofta. Jävla missfall som ska påminna mig om allt det dåliga. Men försöker stå och super-le i spegeln som bilden nedanför och hoppas på det bästa! 🙂 Det mest positiva med detta är ju att jag och Petter kommit varandra ännu närmre, och det gör oss starka och bättre tillsammans av att få gå igenom detta tillsammans. Klarar vi det här känslo-kaoset så klarar vi allt! ♥

MÅNDAG 14 MAJ – MORGON:

Dagen för nytt VUL (vaginalt ultraljud) för att kontrollera hur det gått och hur många foster som finns. Klockan 13.00 ska vi vara där. Är så himla nervös.. Gråter lite av oro i bilen påväg till Sunderbyn för är så rädd att fostret inte överlevt.

MÅNDAG 14 MAJ – EFTERMIDDAG:

VI HAR VARIT PÅ VUL! Klockan två fick vi äntligen komma in och på skärmen fick vi se ett litet men starkt hjärta ♥ som tickade på och allt såg bara bra ut! Det var alltså en bebis och inte två, och vi pustade faktiskt ut lite då vi var ganska oroliga för den stora omställning det skulle innebära för oss med två barn direkt (även om det självklart varit otroligt roligt det med).

Vi blev även framflyttade 6 DAGAR: Läkaren uppskattade mig vara i vecka 9+4, alltså i slutet på vecka TIO! Halleluja! Vecka tio som jag ju bävat för (vi fick missfall här första gången) “swishar bara förbi” samt att vecka 9 bara blev 2,5 dag (vi trodde jag var i 8+6 idag). Lyckan är total! 🙂 Läkaren var supergullig i och med mina missfall och försäkrade mig om att allt var bra flera gånger, visade hjärtat och vi fick titta en lång stund. Vi fick också fina bilder att spara på vår lilla groda. I slutet ville hon vara säker på att vi kom ihåg att vi sett hjärtat, och att vi skulle tänka på det när oron slår till. Så fint ♥ Känner mig så otroligt glad! Nytt BF datum blir med nya dateringen på Lucia, men slutgiltiga bf datumet lär de väl sätta vid rutinultraljudet i vecka 18-19.

Missfallsproverna vi tog vid besöket för två veckor sedan visade ingenting onormalt, men skulle kompletteras med lite fler blodprover så fick även ta dem idag samt att några skulle tas på vårdcentralen i Piteå. Känns skönt att de kollar detta, så jag vet om jag exempelvis behöver äta blodförtunnande medicin, medicin för sköldkörteln eller liknande. Men hittills visar allt normalt vilket känns jätteskönt. Är lite orolig för de proverna de inte kan testa för; tex om jag har någon kromosomavvikelse som orsakar fel på mina embryos, men ifall det skulle bli missfall igen så ska de undersöka för detta då.

VECKA 10

Från 1177: “Från den här veckan kallas embryot för foster. Nu har de flesta av kroppens organ bildats. I fortsättningen kommer de både växa till och börja fungera. Nervcellerna utvecklas nu intensivt. Fostret är ungefär tre centimeter långt och väger runt fem gram. Huvudet är lika stort som resten av kroppen. Ögonen och näsan syns tydligt. Tidigare låg ögonen långt ut på sidorna av huvudet, men nu är de nästan på rätt plats. Ytterörats form har bildats genom att de små knopparna på sidorna växt samman.”

Och från mammasidan: “I graviditetsvecka 10 har fostret nu i stort sett fått sin riktiga form, och ska nu bara växa sig större. Viktökningen börjar märkas nu. Från och med nu kommer blodmängden i din kropp att öka. Var noga med att äta nyttigt. Vid graviditet utsöndras många näringsämnen genom urinen. Därför är det extra viktigt att få i sig de näringsämnen du och fostret behöver. Motion är också bra och gör dig bättre förberedd för resten av graviditeten och förlossningen.”

 

ONSDAG 16 MAJ:

Fick världens dipp efter ultraljudet och känner mig ledsen och rädd för allt. Så himla konstigt och jättetråkigt, då jag ju samtidigt är superduper glad att allt såg bra ut på senaste ultraljudet. Tror kanske jag inte längre vågar lita på ultraljuden, de är bara en ögonblicksbild i livet och vad som helst kan hända. Gud, får kämpa med dom där tankarna varje dag, men måste inset att nu har vi kommit längre än nånsin tidigare! Känns hoppfyllt men ändå så läskigt, nu är det ju så mycket som står på spel. Snälla, snälla hoppas att det går bra! Nästa milstolpe är vecka 12, vi tar två veckor i taget. Men bestämde mig senare under dagen att bara vara positiv. Nu SKA det gå bra! ♥

Jag har berättat för min familj och några få av mina tjejkompisar att jag är gravid, mest för att få stöd då jag mår så otroligt illa. Alla är så glada och hejar verkligen på oss! Petter ville vänta lite längre att berätta för sina närmsta för att känna att det känns lite “säkrare” att det inte blir missfall igen och jag förstår honom. Tror han också har hjärnspöken just med det, att han inte vill “jinxa” genom att berätta. Jag vill heller inte berätta för övriga förrän det känna mer säkert denna gång. Känns onödigt att göra andra ledsna och besvikna. Även om jag förespråkar att vara öppen om sånt här så fler skulle slippa lida med missfall och sånt i ensamhet, så blev det också till en grej att få ha vår lilla hemlis och “göra på att annat sätt” denna gång när ändå magkänslan kändes bättre. Avslutar med lite symtom för veckan då denna vecka blev så himla kort, och en bild på världens godaste risotto då jag och Petter var ute och firade att allt såg bra ut med bebisen på ultraljudet! 

Symptom för vecka 10: Trött, megasvullen mage, ofta kissnödig, illamående, molande värk i ljumskar/höfter/rygg och livmoder, huvudvärk lite då och då. Känner mig fortfarande ganska långsam och uppblåst i magen vilket gör det jobbigt att äta.

 

Läs Hemlig dagbok för Gravidvecka 3 & 4 här!

Läs Hemlig dagbok för Gravidvecka 5, 6 & 7 här!

 

Läs Hemlig dagbok för Gravidvecka 11, 12 & 13 här!

Läs Hemlig dagbok för Gravidvecka 14, 15 & 16 här!

 

Klicka här för att komma till alla inlägg som rör Graviditeten ♥

KOMMENTERA
1 2 3 13