Hemlig graviddagbok: Gravidvecka 11, 12 & 13

VECKA 11

Om fostret står det såhär i vecka 11 (1177):

“Fostret har blivit ungefär fyra centimeter långt. Det har armar och ben och väger runt åtta gram. Nu börjar könsorganet få sin form. Ögonen har täckts av tunna ögonlock. Fostrets lungor har kommit en bit i sin utveckling och är fyllda av fostervatten. Tarmarna som en tid har legat i navelsträngen får nu plats att dra sig in i bukhålan där levern, bukspottkörteln och andra organ växer till.”

“Graviditeten syns oftast inte så här tidigt, men den brukar kännas mycket tydligt. Trötthet är vanligt och behovet av vila är stort. Nu börjar blodmängden i kroppen att öka. För en del gravida som mår illa avtar besvären efter den här veckan.”

Bild från gravid.se

LÖRDAG 19 MAJ:

Idag är jag enligt appen i vecka 10+2, dvs. graviditetsvecka 11. Tycker det är supersvårt att förstå systemet med gravidveckor och veckor hit och dit. Blir aldrig klok på vilka hemsidor som använder sig av vilket räknesätt, eftersom alla skriver olika. Men går efter preglife-appen och 1177.se som går efter bf-datum, så tänker jag att det ska vara rätt! 🙂

Petter fyller dessutom år idag! Grattis älskling och världens bästa blivande pappa!  Vi firade genom att resa vårt garage, haha. Han fick alltså jobba dagen till ära.. stackarn! Men på eget bevåg! 🙂 Jag hade inte berättat för någon av dem som var med och hjälpte till med garaget inkl. min pappa och Eva, så jag fick smyga med att magen stod rakt ut och självklart mådde jag SJUKT illa så jag fick springa och äta banan och frukt hela tiden, och skylla på ryggen. Petter var livrädd att någon takbalk eller vägg skulle ramla ner på mig så han tvingade mig att inte vara med, haha. Jag och Eva fixade mat istället, gjorde en paj och en lasagne. Lasagnen var såååååå god, men höll på att svimma medan jag gjorde den, hehe, gissar på lågt blodtryck blandat med illamåendet. Pajen var tacokrydda i så den kunde jag inte äta alls. Sedan vi åt nachotallrik för tre veckor sedan känns det olidligt, jag tål typ inte taco smaken. Jättetrist!

Bilden ovan kan ju lätt vara den fulaste bilden på mig någonsin, med den fulaste hållningen ever. Hukar jag ner mig för att magen int ska synas eller vad?? Haha!  😆 

Min pappa som hjälper till och resa takstolar! 

MÅNDAG 21 MAJ:

Status just nu är ledsen och flyförbannad på typ… ALLT. Haha. Varför? Livet blir ju så tråkigt?  🙁 Tur att Petter är en sån mästare på att göra mig trygg och lycklig, för dessa monster-hormoner är inte att leka med alltså..! Det är verkligen berg och dalbana just nu, kan få raseriutbrott och säga elaka saker bara rakt ut och sedan efter en sekund vara hur gullig och kärleksfull som helst. Har känt mig avundsjuk ibland också på andra snygga brudar som går förbi; jag vill också vara sommarfräsch med highwaist-shorts/byxor och snygga toppar! Dom har ju värsta glowet!

Själv känner jag mig som en sur säl i för små kläder och flottigt hår. Dessutom lite uppgiven och rädd att gravidsymptomen börjar avta. Ska dom göra det?? Eller är något fel? Känner mig som ett frågetecken. Både Mallan och min syster informerar mig som de såkallade “spökveckorna” där man inte känner så mycket, lite olustiga veckor där man helt enkelt inte känner sig speciellt gravid. Jippie, tänker endel! Jag tänker självklart att något är fel.

Googlar om spökveckor. Får upp massa forumsinlägg på bland annat familjeliv, minbebis och alla dom där kring dessa spökveckor. Och ohja, nog måste de existera! Verkar som hälften av alla gravida (min tolkning, haha) lider av dessa spöklika veckor mellan vecka 9-15. De typ… känner ingenting. Okej då, ska försöka inte oroa mig men lite jobbigt är det ju.

ONSDAG 23 MAJ:

Nu i vecka 10+6 sa min gravida mage ifrån. Nu behöver den en skönare byxa, för den kvävs i mina jeans! Vädret har ju tillåtit långkjol och klänning typ hela Maj, så jag har i princip levt i slappa plagg som inte tar åt någon stans. Idag var det däremot mulet, och jag insåg att byxorna inte gick att knäppa. Efter flertalet misslyckade försök till att kirra en provisorisk knäppning med gummisnodd, kände jag att det fick bli en tur till H&M:s mammaavdelning.

Åh herregud, jag kände mig totalt LOST bland mamma-plaggen. Vad ska man ha för storlek? Är mudden lixom mindre på en mindre storlek eller är det bara själva plagget som är mindre? Ser någon mig?! Haha.. tankarna snurrade. Tillslut fick jag med mig ett par grå mamma-jeans som var på halva priset, ett par svarta likadana, ett par vita och blå shorts och en gul t-shirt. Nu sommar, är jag REDO! Och förresten, HUR SKÖNT ÄR DET INTE MED MUDDEN?!! Varför har man inte alltid gravidmudd på allt? 😀

Livet är seriöst räddat med mudd!  

VECKA 12

TORSDAG 24 MAJ:

Idag går vi in i gravidvecka tolv (11+0)! Efter den här veckan är den största risken för missfall över, alltså egentligen vecka 13 (12+0), men vi fick ändå feeling och valde att berätta för Petters föräldrar och syster idag! Var så himla kul, vi köpte fika och ett försenat morsdags-kort där vi bara skrev 1+1=3, till Petters mamma som hon fick läsa högt. De blev så himla glada och hans mamma sa att hon faktiskt hade anat lite när jag blivit smygrund om magen (No shit, pommes! Är ju som en vattenmelon så inte så konstigt, haha).

Saknar verkligen att kunna äta vad jag vill just nu. Är så sugen på parmasinka, gravad lax, ostar, rödvin… Ja allt det där en gravid kvinna helst ska undvika. Såklart. Varför blir det så? Är det bara jag eller är det ett utbrett fenomen bland gravida? Eller kanske bara människan i stort.. hehe, vi vill ha om vi inte får. Typ så känner jag mig, som ett barn som bara vill göra det där föräldrarna sagt att man inte ska göra. Men ska låta bli, känns onödigt att riskera något när jag är så rädd för missfall. Även om det kanske inte orsakar det, så är det onödigt att utsätta sig för tanken på att det var en själv som gjorde något fel.

FREDAG 25 MAJ:

Idag fick vi lyssna på bebisens hjärtljud hos barnmorskan! Så fantastiskt ♥ Spelade in en liten video så vi kan lyssna igen. Hjärtljuden tog en liten stund att hitta, men var väl införstådd i att det var otroligt tidigt och att det fanns en risk att det inte gick att höra ännu. Men det gick! Så glad, minskade min oro något enormt.

Ringde barnmorskan på morgonen och var så sjukt orolig, så det var hon som föreslog att jag skulle komma in och prova lyssna. Det var en annan barnmorska än den vi hade först, men båda är verkligen lika fantastiska! Så tacksam för att de är så förstående och hjälpsamma, och verkligen tar min oro efter missfallen på så stort allvar. Hon sa även att blir jag orolig igen så får jag komma och lyssna när helst jag vill i mn av möjlighet. Då det bara tar ca. 5-10 minuter kan jag till och med komma mellan inbokade besök. Verkligen rätt människor på rätt plats! ♥

TISDAG 29 MAJ:

Nu då Petters föräldrar vet om att jag är gravid, kände vi också att det inte gör något ifall det syns. För första gången på länge körde jag en tight klänning! Och visst syns det? Nu har magen börjat bli lite mer som en gravidmage tycker jag, lixom mer där livmodern är. Än är det ju knappt så den borde synas, är säkert mest tarmar, men lite kul är det. De som inte vet skulle ju kunna tro att jag bara ätit massa bullar också, haha!

Har varit väldigt gråtig i veckan, gråter seriöst för ingenting! Haha! Petter skrattar åt mig för han tycker jag är söt som är så lättrörd. Jag blir typ rörd bara han tittar på mig ibland. Gud, dessa hormoner.. Men hellre gråtig än arg i alla fall! 🙂 Tycker att mitt hår har blivit lite tjockare och att jag är tröttare på dagen än på kvällen som jag var förut. Somnar ofta en stund på soffan! Det gör att jag i alla fall sover bättre på natten då jag lyckas vara vaken i alla fall till klockan 22-23, och vaknar lite bättre tid på morgonen.

VECKA 13 – ANDRA TRIMESTERN

TORSDAG 31 MAJ:

ÄNTLIGEN vecka 12+0 (v 13), dvs. ANDRA TRIMESTERN! (olika sidor säger olika här, endel säger 12+0 och endel 13+0 så vi tänker att vi börjar andra trimestern idag och sen är den på “riktigt” om en vecka, haha, någon som vet??) Nu ska även den största missfallsrisken vara över enligt den statistik som finns!!!! Jippie! Jag kan inte säga att jag är lättad, snarare ännu räddare för nu har vi kommit så långt att det inte skulle förvåna mig att det hände något dåligt. Brottas mycket med dom tankarna och känslorna.. Men nu jäklar verkar bebben vara en stark liten en som ändå kommit såhär långt! Kanske kan man våga släppa lite rädslor? Nu SKA det gå bra! Vill inget hellre än att bara få vara lycklig och glad över allt detta!

Såhär står det om fostret i vecka 13 på 1177:

Graviditeten brukar delas in i tre delar, de så kallade trimestrarna. Den första trimestern pågår till och med vecka 12, den andra mellan vecka 13 och 27, och den tredje från vecka 28 till att barnet föds. Med vecka 13 börjar andra delen av graviditeten, trimester två.

[…] 

Fostret har fått lite mer vatten kring sig och kan röra sig mer obehindrat. Det är ungefär sex centimeter långt och väger cirka 60 gram. Ögonen sitter fortfarande brett isär och öronen sitter långt ner. Skelettet har hittills varit mjukt, men håller på att hårdna. Vid en röntgenundersökning skulle fostrets skelett också synas. Hjärtat har slagit sedan graviditetsvecka 6. Under den tid som barnet ligger i magen har det en särskilt anpassad blodcirkulation. Hjärtat pumpar runt blodet, men det passerar inte lungorna. Eftersom fostret inte behöver använda lungorna ännu tar blodet en genväg genom hjärtat. Därför finns ett hål mellan hjärtats två förmak. När barnet föds och tar sitt första andetag trycks hålet samman. Risken för missfall minskar betydligt nu. Få missbildningar tillkommer efter den här veckan.” 

LÖRDAG 2 JUNI:

Idag bjuder jag på en selfie från Luleå! Jag tycker att magen syns jättemycket! ♥ I alla fall i denna belysning, haha..!

 

MÅNDAG 4 JUNI:

Idag är jag i vecka 12+4. Har konstigt nog lite svårt att vara glad just nu, blir orolig för minsta lilla då det inte känns lika mycket nu som innan att jag är gravid. Känner mig rätt ofta arg, blir rasande för ingenting. Brösten ömmar till och från. Har fått lite mer surt i halsen och mår illa än.. Men går över mer mot sura uppstötningar. Magen går sjukt långsamt och inget verkar hjälpa mot det. Känner mig som nåt uppstoppat djur, haha!

Både jag och Petter fick komma och lyssna på hjärtljudet idag! Det var första gången Petter fick höra hjärtljudet med doppler! ♥ Petter sa att hjärtat just nu verkade slå 160 slag i minuten, men minns inte säkert.. Barnmorskan pratade lite om fosterdiagnostik och endel annat. Hon kollade även järnvärdet, och det såg ganska bra ut. Blodtrycket hade sjunkit rejält, var ganska lågt nu. 98/75 var det på (jag brukar i normala fall ha onkring 110-120/80 eller något sånt). Har märkt av att jag fort blir yr när jag ställer mig upp och snabbt blir svimfärdig om jag står eller går länge! Försöker mest bara ta en vecka i taget.. Det fungerar bäst för oron i varje fall. Men så himla mysigt att höra hjärtljuden, blir så mycket mer verkligt. Gud vad vi undrar vem du är där inne! ♥

Från besöket hos barnmorskan då vi lyssnade på hjärtat med doppler! ♥

Fortsättning följer…. 🙂

Tills dess läs gärna någon av de andra inläggen nedan om du inte redan gjort det 

 

Läs Hemlig dagbok för Gravidvecka 3 & 4 här!

Läs Hemlig dagbok för Gravidvecka 5, 6 & 7 här!

Läs Hemlig dagbok för Gravidvecka 8, 9 & 10 här!

 

Läs Hemlig dagbok för Gravidvecka 14, 15 & 16 här!

 

Klicka här för att komma till alla inlägg som rör Graviditeten ♥

Du kanske också gillar:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.