Ett vinterögonblick

Din arm runt mig,
Och orden du viskar i min nacke
Det känns som Tryggheten omsluter hela mig
Kudden mot min kind
Känns mjukare än vanligt.

Din hand på min arm,
Den blir tyngre och tyngre
Och andetagen djupare.
Dina fingrar rycker
Undrar om du drömmer nu,
Om det är mig du rör.
Din arm rycker hårt in i mig
Men det gör inget för jag vet att
Du sover.

Mina kalla tår mot dina,
Och andetagen i min nacke
dom värmer hela mig.
I den kalla vinternatten
Omsluts jag av dig
Och känslor jag inte känt förut

Vill inte somna
Så jag inte missar
en sekund av dig.

//En text jag skrev mitt i natten i december precis såsom ögonblicket var ♥

KOMMENTERA

Skrattattack och gardin-raseriutbrott

Haha, ja som rubriken lyder: detta är två tillstånd man lätt kan hamna i ifall man ska göra något som man till en början tänker är lätt som en plätt men som istället blir till en skrövlig pannkaka!

Skulle sätta upp gardiner i vardagsrummet, fick en sån schnajdig idé att jag ville ha gardiner efter hela väggen, typ såhär:
Bild: 34kvadrat

Googlade därför fram den här guiden hur man gör. Dessvärre sökte vi igenom hela stan efter en sån där skena som inte kostade skjortan, utan positivt resultat. Så tills vidare kom vi på en provisorisk idé med vanliga vita såna U-stänger som är standard i de flesta lägenheter, fast vi köpte en dubbel på jysk, åkte hem och började fiffla. ALLTSÅ GUD. Innan vi fått ihop den förbannade stången, den föll bara isär med alla förlängningsbitar, saker ramlade hit och dit, vi var hungriga, sura, bittra, och tillslut så trötta att jag stod och höll dammsugaren under slagborren och dammsög utan att ha slagit igång själva dammsugaren… haha! När vi tillslut gjort allt klart, och bara skulle haka på gardinstången, inser vi att det inte går att haka fast då den sitter för nära taket, och vi måste hitta på någon fiffig idé för att få fast den utan. Efter ett enormt vredesutbrott från min sida, och en knytnäve i kudden senare så fick vi tillslut fast den. Men får hädanefter byta gardiner genom att ta ur förlängningen och trä på dem från mitten hahaha… Skrattanfallet efteråt var ett faktum.

Nu ska vi bara fixa lite fina gardiner, har redan hittat den bakre tunnare gardinen, så nu är det bara den främre kvar. SEDAN får ni se resultatet 🙂 Var bara tvungen att berätta, skrattar fortfarande åt oss och mig själv… Men det var verkligen ett prov på vårt samarbete och det visar i alla fall att vi inte ger upp i första taget trots bumpar på vägen. Det visar också, att vi nog aldrig ska bygga ett hus tillsammans. Haha, eller renovera så mycket över huvud taget ;D

 

kram på er så länge!

KOMMENTERA